Vem lyssnar Jordbruksverket på?

ANALYS. Köttbranschen beställde, Jordbruksverket levererade. Så skulle man kunna sammanfatta de nya regler för grishållning som träder i kraft vid årsskiftet.

Förslaget att tillåta tidigare avvänjning av kultingarna från suggan kommer direkt från köttbranschens skrivbord. De nya regler som Jordbruksverket beslutade om i veckan, som innebär att vissa kultingar framöver kommer vara så små som 21 dagar vid avvänjningen istället för dagens strikta 28-dagarsregel, bygger på en studie från något som hette Svenska pig.

Svenska pig var ett kunskapsutvecklingsbolag för grisföretagare som ägdes av bland annat Scan, Sveriges grisföretagare och Lantmännen. Sedan 2015 ingår Svenska pig i rådgivningsföretaget Gård & Djurhälsan, ett företag vars majoritetsägare är Svenska köttföretagen AB, Sveriges grisföretagare äger 10 procent.

Anledning att lyssna noga

Med tanke på studiens avsändare, det vill säga den svenska köttbranschen, kunde man ha tänkt sig att Jordbruksverket skulle vara extra lyhörda för vad remissinstanserna hade att säga om förslaget. Remissinstanserna visade sig dessutom ha en hel del på hjärtat vad gällde kultingarnas och suggornas väl och ve.

Veterinärförbundet, djurskyddsorganisationerna, en lång rad länsstyrelser landet över, Sveriges lantbruksuniversitet samt Djurskyddsinspektörernas riksförbund – kritiken i remissvaren är minst sagt bred, man skulle till och med kunna kalla den massiv. Invändningarna rör i stort sett samma saker: Försämrad djurvälfärd, ökad risk för beteendestörningar hos kultingarna, ökad risk för sjukdomar, vilket i sin tur riskerar att öka antibiotikaanvändningen och risken för antibiotikaresistens. Några exempel på kritiken:

"Ökad risk för försämrad djurhälsa som t ex diarreer, flanksugning och sårskador, samt risk för ökad antibiotikaförbrukning. Djurskyddsmässigt anmärkningsvärt och stort steg bakåt för SE." skriver Djurskyddsinspektörernas riksförening.

"Ställer oss frågande till varför 10 % av grisarna ska riskera få en sämre djurhälsomässig start som tillväxtgrisar." skriver Länsstyrelsen i Uppsala.

"Tillräcklig forskning saknas som visar att smågrisarnas och suggornas välfärd inte kommer att försämras. Att inte kunna visa att försämring för djuren inte sker är inte i enlighet med djurskyddslagstiftningen", skriver Länsstyrelsen i Östergötland.

Kritk mot Jordbruksverkets val av underlag

En bärande del i remissinstansernas kritik handlar om hur Jordbruksverket har valt att utgå från och luta sig mot studien från Svenska pig:

"Otillräckligt att baseras förslaget på en enda icke-vetenskapligt granskad och publicerad fältstudie." skriver Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

"Förlaget saknar vetenskapligt stöd. Pilotstudien är inte vetenskaplig och kan inte användas som enda underlag för ändringsförslaget." skriver Djurskyddsinspektörernas riksförening

"Vi anser inte att studien ger tillräckligt underlag för att inte följa Efsa:s rekommendation." skriver Livsmedelsverket och syftar på rekommendationerna från EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet (se faktaruta).

"Riskerna bör ytterligare utredas med kortare avvänjningstider och jämföra antibiotikaanvändningen vid tre respektive fyra veckors avvänjning innan en ändring i föreskrifterna genomförs." skriver Länsstyrelsen i Kronoberg.

"Att underlaget till remissförslaget i form av en mindre studie (tre besättningar i Svenska Pigs pilotstudie 2013-2014, som dessutom saknade representation från forskningen) helt kan kullkasta befäst forskning och evidens på området är anmärkningsvärt och ett stort steg bakåt för djurskyddet i Sverige." skriver Länsstyrelsen i Västmanland.

Remissinstanserna ropade förgäves

Men Jordbruksverket lät sig inte rubbas en millimeter av kritikstormen, inte heller av de 60 000 namnunderskrifter som djurskyddsorganisationerna lämnade över till generaldirektör Leif Denneberg i oktober.

Ingrid Eilertz, chefsveterinär på myndigheten, kallar studien för "unik" och säger till Altinget:

– Studien är ett tillräckligt omfattande underlag. Tillsammans med alla de krav på omsorgsåtgärder känner vi oss trygga att inte djurskyddet försämras, säger hon och syftar på det kontrollprogram som samtidigt införs.

SLV gillar inte fler grisar i samma stall

En annan del av regeländringarna som träder i kraft vid årsskiftet handlar om att öka det tillåtna antalet grisar i samma lokal från 400 till 600. Kritiken från remissinstanserna påminner på många sätt om den ovan, till exempel:

"Fältstudien ger inte tillräcklig grund för att kunna bedöma vilka långsiktiga effekter förslaget till ändring skulle innebära för ett ökat smittryck och därmed en risk för ökad antibiotikaanvändning med den problematik detta i förlängningen innebär för resistensutvecklingen." skriver Livsmedelsverket.

"Smittvägarna ökar med ökat djurantal per stallavdelning. Ökad smittorisk innebär ökad risk för sjukdom och ohälsa och därmed onödigt lidande. Risk för ökad antibiotikaanvändning med risk för ökad antibiotikaresistens." skriver Länsstyrelsen i Stockholm.

"SJV frångår de djurhälsoaspekter man tidigare hänvisat som grund för begränsningen. Anmärkningsvärt att pilotstudien ligger till enda grund för förslaget och kan kullkasta tidigare kunskapsläge avseende djurhälsorisker." skriver Djurskyddsinspektörernas riksförening.

Jordbruksverket har lyssnat

Jordbruksverket har läst och analyserat vad de många kritiska remissinstanserna skriver, försäkrar Ingrid Eilertz. Men man har ändå landat i att förslaget är en bra utveckling, att det ökar grisproducenternas konkurrenskraft – lönsamhet – och att det inte försämrar djurskyddet eller innebär någon risk för ökad antibiotikaanvändning.

Hur ska vi tänka nu?

Grisproducenterna och hela köttbranschen lär vara nöjda med Jordbruksverkets beslut. Jordbruksverket säger sig vara trygga. Frågan är hur vi andra ska känna oss?

Ska vi göra som länsstyrelserna, Veterinärförbundet och djurskyddsorganisationerna och oroa oss för kultingarnas och suggornas välfärd? Ska vi oroa oss för att Jordbruksverket sätter antibiotikaanvändningen lägre på prioriteringslistan än Livsmedelsverket? Ska vi oroa oss för att Jordbruksverket sätter större tilltro till en rapport från Svenska pig än en rapport från Efsa? Ska vi bekymra oss för att Jordbruksverket inte tycks bekymra sig över att så många är bekymrade över deras syn på vad som är ett vetenskapligt underlag? Borde vi undra varför en så genomgående kritisk remissrunda inte lämnar ett spår i beslutet?

Hur Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg resonerar? Ingen aning, han ställer inte upp på någon intervju. 

Forrige artikel Tufft klara löftet om skogsprogram under 2017 Tufft klara löftet om skogsprogram under 2017