Svag majoritet för skärpt energieffektivisering

ENERGIOMSTÄLLNINGEN. Unionen ska minska energiförbrukningen med 40 procent fram till år 2030, om industriutskottet i EU-parlamentet får bestämma. Men frågan är om deras ambitionshöjning överlever i slutförhandlingar.

Uppvärmningen av byggnader är en av energitjuvarna i Europa. 
Uppvärmningen av byggnader är en av energitjuvarna i Europa. Foto: Andreas Hillergren, European Union , 2012
Jacob Hederos

Industriutskottet i EU-parlamentet avhandlade två av de tyngsta energiförslagen i EU:s klimatlagstiftning under tisdagsförmiddagen. Översynen av unionens politik för energieffektivisering och förnybar energi ska båda bidra till att unionen når det övergripande målet om att dra ner utsläppen med minst 40 procent fram till år 2030.

Det var inför omröstningen relativt klart vilken ambitionsnivå som skulle gälla för målsättningen för den förnybara energin. En bred koalition med bland annat de största socialdemokratiska och kristdemokratiska grupperna hade enats kring flera kompromisser, som slutligen leder fram till positionen att unionen ska gå från dagens nära 17 procent till 35 procents förnybart i energimixen 2030. Den ansvariga S-parlamentarikern Jose Blanco Lopez fick igenom sina förslag med stöd av en bred majoritet av 43 ja-röster mot 14 nej-röster.
– Industriutskottet är "koligt", men det enda man vet är att det blir "koligare" i hela parlamentet. Även om ambitionen absolut kunde vara högre så var det rent förhandlingstekniskt smart vi fick en så bred majoritet, säger Fredrick Federley (C), som företräder den liberala gruppen i förhandlingarna, till Altinget.

Guteland: Ordentligt fight inför omröstningen i hela parlamentet

Detsamma gällde inte förslaget för energieffektivisering. Här var det mycket snävt inför omröstningen, och det visade sig också i den slutliga omröstningen. Den ansvariga S-parlamentarikern Adam Gierek fick här bara uppbackning av 33 ja-röster, relativt 30-nejröster. Även om det var en ambitiösare linje som gick igenom i detta lagförslaget, så innebär detta att Gierek troligen inte har ett lika starkt mandat bakom sig för när slutförhandlingar ska inledas med medlemsländerna i vår. 

– Jag ser ändå att det skickar en tydlig signal när vi nu vunnit de här striderna i två utskott. Sen kommer det att bli en ordentlig fight inför omröstningen i plenum, även inom de politiska grupperna, säger Jytte Guteland, S-ledamot som företräder miljöutskottet i förhandlingarna, till Altinget. 

Styrkan i mandatet kan vara avgörande. I ministerrådet så ser det svårt ut att rucka på positionerna. Den ursprungliga planen som statscheferna enades om år 2014, säger att unionen ska ha som mål att nå minst 27 procents effektivisering och förnybart i energimixen 2030. Rådet har inledningsvis höjt ambitionen något, till 30 för energieffektiviseringen, men samtalen om förnybart i rådet pekar på att flera länder är motvilliga till ytterligare höjning från 27 procent. I december samlas rådet för att överlägga om sin position. 

"Finns stora vinster med att satsa på mer energieffektivisering"

Ambitionshöjningen från utskotten att gå upp till 40 procents energieffektivisering har kritiserats av den kristdemokratiska och moderata gruppen i parlamentet. Bland annat säger de att det skulle leda till att effekten av andra klimatåtgärder, såsom utsläppshandeln, skulle slås ut. De har även beskrivit 40-procentsmålet som ”utopiskt”. Men påståendena avfärdas av förespråkarna, som pekar på att energieffektivisering är det billigaste sättet att dra ner på utsläppen i flera fossiltunga sektorer, såsom byggnadsövervärmningen.
– Det är tydligt att det finns stora vinster med att satsa på mer långtgående målsättningar. Det pekar också kommissionen på i sina underlag, säger Jytte Guteland och fortsätter:
– Jag måste säga att jag är ganska trött på argumentationen om att vi inte ska satsa i just den här lagstiftningen, utan i andra. Det är något jag hört mycket efter Parisöverenskommelsen. Vi måste höja ambitionen i alla lagstiftningar för att nå våra mål.

Inför lättnader för hur länderna ska nå förnybartmålet

Industriutskottet är "koligt", men det enda man vet är att det blir "koligare" i hela parlamentet

Fredrick Federley
C-parlamentariker

Industriutskottet röstade även för att införa bindande nationella mål i energieffektiviseringslagstiftningen, vilket inte funnits i ursprungsförslaget. I förnybartdirektivet blev skrivningarna svagare, och länderna fick också lättnader för att uppnå de mål som de får sätta själva. I energieffektiviseringsdirektivet blir ambitionen generellt höjd, med bland annat en årligt krav på att minska energianvändningen med 1,5 procent. Detta ställs nu mot rådets position på en procents energieffektivisering.
– Dessa krav kan också bita lite mer på Sverige, jämfört med många andra länder. Men Sverige ligger bra till och kommer att klara även detta, speciellt eftersom vi minskar kraven på hur länderna ska uppnå dessa mål jämfört med kommissionens förslag, säger Jytte Guteland.

Federley: Vi kommer nå 40 procent förnybart

I striden om hur stödet till förnybar energi ska se ut framöver så var den gröna gruppen och miljöorganisationerna negativa till att parlamentet inte ser ut att kunna kraftsamla sig kring ett högre mål. Världsnaturfonden kallar positionen ”tandlös”. Men Fredrick Federley menar att det är fel att fokusera på målen i det här läget. 
– Jag är övertygad om att vi kommer att nå upp till 40 procent i slutändan, men då krävs det att vi fokuserar mer på reglerna för hur vi ska nå dit. Miljöorganisationerna har fokuserat fel när de pratar om målet och att binda staterna till det.

I förnybartförslaget så är det också flera delar som tidigare rört upp känslor som inte behandlades i industriutskottets omröstning. Det rör framför allt vilka kriterier som ska gälla för vilka biobränslen som ska räknas som hållbara framöver. Dessa frågor kommer först att avgöras när hela parlamentet röstar om de båda förslagen i början av 2018.

Läs mer: Utskott vill slopa matbaserade biobränslen

– Nu påbörjas arbetet med att bygga kompromisserna för att ro hem även den striden, säger Fredrick Federley. 

Rättelse: Tidigare skrivning om bindande mål inom förnybartdirektivet har korrigerats.

Dokumentation

Andelen energi från förnybara källor (i procent av den slutliga energianvändningen) 2015

  • EU 16,7
  • Sverige 53,9
  • Finland 39,3
  • Lettland 37,6
  • Österrike 33
  • Danmark 30,8
  • Kroatien 29
  • Estland 28,6
  • Portugal 28
  • Litauen 25,8
  • Rumänien 24,8
  • Slovenien 22
  • Bulgarien 18,2
  • Italien 17,5
  • Spanien 16,2
  • Grekland 15,4
  • Frankrike 15,2
  • Tjeckien 15,1
  • Tyskland 14,6
  • Ungern 14,5
  • Slovakien 12,9
  • Polen 11,8
  • Cypern 9,4
  • Irland 9,2
  • Storbritannien 8,2
  • Nederländerna 5,8
  • Malta 5
  • Luxembourg 5

Nämnda personer

Fredrick Federley

Tidigare europaparlamentariker (C), tidigare andre vice partiordförande
Statsvetenskap och rättsvetenskap (Örebro uni., 2002)

Jytte Guteland

Riksdagsledamot (S)
Fil. mag i nationalekonomi (Södertörns högskola, 2011)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00