"Regeringen måste ta till sig kritik mot bonus-malus-förslag"

Av: Mattias Goldmann
vd Fores med 2030-sekretariatet

Remisstiden har nu gått ut för förslaget på framtida bonus-malus fordonsbeskattning, där nya bilar och lätta lastbilar med låg klimatpåverkan ska få en större bonus som finansieras med en extra skatt – malus – på bilar med höga utsläpp. Vi har begärt ut samtliga 86 remissvar och finner vid en första granskning en mycket hård och osedvanligt enig kritik mot förslaget. Kritiken kan sammanfattas i fem punkter:

Obefintlig koppling till de politiska målen

Sju av riksdagens åtta partier står bakom målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 och Miljömålsberedningen har i bred politisk enighet slagit fast att transportsektorns klimatpåverkan ska ha minskat med 70 procent från år 2010 till år 2030. Därtill har Sverige, EU och numera världen övergripande, ambitiösa klimatmål. Utredaren slår själv fast att förslaget till bonus-malus endast minskar transporternas klimatpåverkan helt marginellt; uppenbart otillräckligt slår inte bara vi själva utan alltifrån Motormännen till Naturskyddsföreningen fast.

För svag stimulans för förnybart och ren eldrift

Laddhybrider är de stora vinnarna i bonus-malus- förslaget; de kan få mer än dubbel premie jämfört med idag. De rena elbilarna får en mindre premieökning, och gasbilar – som ofta har lägre faktisk klimatpåverkan än laddhybriderna – får ingen bonus alls. Att gas- och elbilarnas intresseorganisationer är kritiska är närmast självklart, men även aktörer som Sveriges Kommuner och Landsting ryter till.

Ingen tydlighet för konsumenten

Själva uttrycket bonus-malus kommer från Frankrike, där konsumenten får tydlig information om vilken bonus/malus-klass fordonet hamnar i och därmed lätt kan förstå vilken ekonomisk vinst det blir av att välja en bil en eller två klasser grönare än vad man ursprungligen tänkt. Många remissinstanser uttrycker också att systemet bör utformas à la A-G-klassningen av kylskåp och andra produkter, och är mycket frågande till varför utredaren inte föreslår det.

Brist på långsiktighet

Remissinstanserna representerar vitt skilda – ibland närmast motstående – intressen, men är oerhört eniga i att de spelregler som nu tas fram måste vara långsiktiga. Att utredningen vill justera förslaget redan efter ett år, och därefter vid okända tidpunkter och utan något tydligt slutmål som ska uppnås, faller därmed föga förvånande inte i god jord – hos någon. Vi rekommenderar rullande scheman med treårsperioder, andra har andra förslag – ingen tycker som utredaren.

Oklara konsekvenser för statskassan

Utredaren har inte gjort någon ordentlig beräkning av de ekonomiska konsekvenserna av sitt förslag, vilket näranog får ses som rent trots eftersom beslutsfattarna förstås måste veta hur förslagen till beslut påverkar statskassan. Det är så illa att Regelrådet slår fast att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.

Delar av kritiken kom redan när regeringen presenterade direktiven för utredningen, som uttryckligen förhindrade utredaren att föreslå en registreringsskatt av fransk modell, och som missade att slå fast att förslaget ska vara i linje med de klimat- och miljömål politiken enats om. Annat är sådant som en mer lyhörd utredare hade kunnat fånga upp och hantera. Det ankommer nu på regeringen att göra; i de 86 remissvaren finns en sådan enighet med så hög grad av konkretion att regeringen bör kunna stå fast vid planen att år 2018 införa en bonus-malus-fordonsbeskattning.

”Gör om, gör rätt”, som många velat sammanfatta kritiken, gäller inte. Det behövs ingen ny utredning, bara att ta till sig av den enighet som nu manifesterats. Ta till er kritiken och ge oss en bonus-malus-beskattning värd namnet, regeringen.