Debatt

"Rättslig prövning är grundläggande i en demokrati"

REPLIK. Prövningar inom ramen för skogsvårdslagen ska inte vara en intern process mellan staten och skogsbruket, skriver Johanna Sandahl på Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.
Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.Foto: Naturskyddsföreningen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Johanna Sandahl
ordförande, Naturskyddsföreningen

Rätten till information, till att delta i beslutsprocesser och till rättslig prövning är helt grundläggande i en fungerande demokrati. Prövningar inom ramen för skogsvårdslagen bör därför inte hanteras som en intern process mellan staten och skogsbruket. Någon måste föra naturens och miljöns talan i rättsliga ärenden. Miljöorganisationer har getts denna rätt genom Århuskonventionen som är en del av EU-rätten och Sveriges internationella förpliktelser. Vi förväntar oss nu att våra politiker ser till att Sverige lever upp till Århuskonventionen och genomför den korrekt i skogsvårdslagen.

En rätt här för att stanna

Miljöorganisationers rätt att överklaga myndigheters beslut i miljöärenden är här för att stanna. Den rätten framgår av Århuskonventionen som är en del av EU-rätten och Sveriges internationella förpliktelser. För att säkerställa att Århuskonventionens syften genomförs krävs en tydlig nationell lagstiftning. Utan en sådan riskerar oklarheterna att leda till svåra och långdragna domstolsprocesser. Det gynnar varken miljörörelse, myndigheter eller skogsägare.

Rätten till en god miljö

Århuskonventionen ställer, bland annat, krav på att miljöorganisationer ska få överklaga beslut som är meddelade enligt miljölagstiftning. Det övergripande syftet med detta är att skydda rätten för nuvarande och kommande generationer att leva i en god miljö. Skogsbruket är i dag är ett tämligen slutet process- och beslutssystem, där möjligheterna för civilsamhället att få insyn i, eller påverka besluten som rör skogen är mycket små. Miljöorganisationer har därför en viktig roll i att se till att miljölagstiftningen efterlevs i skogen.

Förslaget är begränsat

Fakta

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribenternas åsikter.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktionen på [email protected]

Den nu avslutade Skogsvårdslagsutredningen har, liksom Högsta förvaltningsdomstolen i Änokfallet, kommit fram till att skogsvårdslagen omfattas av Århuskonventionen. Därför föreslår utredaren att en mycket begränsad del av de ärenden som Skogsstyrelsen handlägger ska kunna överklagas av miljöorganisationer. Mot detta vänder sig nu ledande företrädare inom skogsbranschen i en gemensam debattartikel. Debattörerna kräver att Sveriges politiker istället tar ställning för att ärenden som rör skogsavverkning ska fortsätta hanteras som en sluten process och inte kunna överklagas av miljöorganisationer.

Naturskyddsföreningen menar, tvärt emot skogsbranschens företrädare, att utredarens förslag omfattar för få typer av beslut för att Sverige fullt ska leva upp till Århuskonventionens krav. Om konventionen skulle genomföras enligt utredarens mycket begränsade förslag, eller inte alls, som skogsbranschens debattörer föreslår, innebär det ett fortsatt osäkert rättsläge i skogsbruksärenden. Domstolarna har i flera fall tidigare visat att miljöorganisationer har talerätt i miljöfrågor.

Domstolspraxis ger redan talerätt

Vår uppmaning till politikerna är istället att driva en politik som ger allmänheten insyn och balanserar de skogspolitiska målen om produktion och miljöhänsyn. Om det görs bra kommer det ytterst sällan att krävas överklaganden.

Det så kallade Änokfallet gav miljöorganisationer rätt att driva frågor om avverkning av skog till domstol. Denna möjlighet kvarstår oavsett vad som händer med den nu genomförda utredningen. Enligt praxis från EU-domstolen ska svenska domstolar, så långt som möjligt, tolka den nationella rätten så att miljöorganisationer ges talerätt. Men en talerätt som endast framgår av domstolspraxis blir aldrig lika tydlig och rättssäker som om den framgår av lagstiftning. För att åstadkomma ett stabilt och förutsägbart regelverk krävs därför att den klagorätt som följer av Århuskonventionen även genomförs i skogsvårdslagen.

Skogsbranschens farhågor överdrivna

Vem som helst varken kan eller kommer att få överklaga beslut om avverkning i skogen. Skogsbranschens farhågor om att mängden överklaganden skulle bli skyhöga står i bjärt kontrast till att inte ens en halv procent av besluten om avverkning i fjällnära skog har överklagats sedan Änokfallet avgjordes 2014.

Branschens representanter ställer i sin artikel krav på politikerna att agera i strid mot de lagar och konventioner som redan antagits och gäller. Vår uppmaning till politikerna är istället att driva en politik som ger allmänheten insyn och balanserar de skogspolitiska målen om produktion och miljöhänsyn. Om det görs bra kommer det ytterst sällan att krävas överklaganden.

Dokumentation

Läs tidigare debattinlägg

"Självklart att skogsbruk inte ska omfattas av talerätt"

Vi är kritiska till Skogsvårdslagsutredningens förslag att pågående markanvändning i form av skogsbruk ska kunna överklagas av särintressen. Nu vill vi se ett tydligt ställningstagande från Sveriges politiker, skriver vd:ar och ordförande för Skogsindustrierna, LRF Skogsägarna, Sveaskog, Pappers, GS, Skogsentreprenörerna och Bergvik skog.


Nämnda personer

Johanna Sandahl

Ordförande European Environmental Bureau (EEB)
Agronom (Sveriges lantbruksuniversitet, 1999)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00