LRF: "Hela Sverige ska klimatanpassas"

Klimatförändring i Sverige innebär både för lite och för mycket vatten oftare än i dag och det kommer få stor påverkan på hela det gröna näringslivet.

Av: Markus Hoffman
expert vatten och växtnäring, Lantbrukarnas riksförbund, LRF

Klimatanpassning handlar till stor del om vatten. För mycket vatten och för lite vatten. Det är den stora globala vattenfrågan för alla som odlar något. Klimatförändring i Sverige innebär både för lite och för mycket vatten oftare än i dag och det kommer få stor påverkan på hela det gröna näringslivet. Därför pågår en mängd aktiviteter i de gröna näringarna som syftar till att både lära sig och att redan börja anpassa sig. Det är dock hela Sverige som behöver klimatanpassas inte varje sektor för sig. Och stad och land sitter ihop och behöver samspela även i den här processen.

Andra länder före Sverige

Många länder i Europa är mer urbaniserade än Sverige och det pågår utvecklingsarbete där klimatanpassning ses i sin helhet av vattnets avrinningsområde där både landsbygd och tätort finns. I flera länder finns redan ingångna avtal mellan kommuner och lokala lantbrukare där lantbrukarna förbinder sig att vid översvämning härbärgera ett visst antal tiotusentals kubikmeter vatten på sina marker för att skydda en tätort nedströms. Det året det händer blir grödan totalskadad och ersätts med årlig riskpremie. Det beräknas sammanlagt spara stora belopp för samhället och är ett sätt att flytta ekosystemtjänster från skrivbordsidéer till verklighet. Här finns mycket att lära. Men för att få en sådan marknad att fungera behöver staten hjälpa till att klargöra ansvar, vilket kunde ha gjorts.

Dagvatten konfliktområde

Allt fler lantbrukare hör av sig till LRF med beskrivningar av hur avrinnande dagvatten från den närliggande tätortens hårdgjorda ytor orsakar snabba och kraftiga flödestoppar med erosionsskador och ökad miljöpåverkan. Inte sällan har kommunen eller exploatören kopplat in sig i den befintliga samfälligheten för markavvattning av åkermark utan att göra rätt för sig eller ansöka om medlemskap i samfälligheten. Ofta av okunskap. Med tätorter som gärna expanderar på mark för livsmedelsproduktion och ökad nederbörd kommer problemet med ökade miljöskador och underhållskostnader att växa. Om matproduktionen ska öka i Sverige, som alla partier enats om, och om inte ny åkermark ska uppodlas så behöver avkastningen per definition öka på den befintliga marken.

Bara halva sanningen

Att ha en fungerande infrastruktur för markavvattning är lika nödvändigt för skogsbruk och livsmedelsproduktion som för bebyggelse. Men att mark för skogsbruk och livsmedelsproduktion inte ingått i utredningen gör att den kostnadsberäkning som gjorts över att klimatanpassa Sverige inte är fullständig utan bara gäller för tätorter. Livsmedel är ett tydligt allmänintresse och det är helt nödvändigt att staten har en bild över vilka åtgärder som behövs, vad de kostar och hur de ska genomföras i en bransch som står för fyra procent av BNP. Detsamma gäller då också att utredningen inte har pekat ut vilka de viktiga frågorna är för att klimatanpassa och därmed säkra livsmedelsproduktionen och vilken forskning och utveckling som behövs för att skaffa sig nödvändig kunskap.