Kommunerna kan förlora vindkraftsvetot

I Filipstad har två projekt med vindkraft stoppats av det kommunala vetot. Det berättar kommunstyrelsens ordförande Per Gruvberger (S). Eller rättare sagt så stoppades projekten redan av hotet om att kommunen skulle använda vetot.

– Det fanns en stark lokal opinion mot de två vindkraftsparkerna. Debatten handlade mycket om vad Filipstad får ut av detta och att det skulle vara ett problem för naturturismen. Ansökningarna drogs tillbaka innan det hann bli en fråga för kommunfullmäktige, säger han till Altinget.

Inte förvånad

Per Gruvberger är inte speciellt förvånad över Naturvårdsverkets och Energimyndighetens förslag att kommunernas möjlighet att säga nej till vindkraftsetableringar bör tas bort. Tillståndsprocessen behöver underlättas och bli mer rättssäker än i dag, enligt myndigheterna.

– Jag kan förstå att man uppfattar vetot som nyckfullt. Det är inte bra som det är nu, det kan jag hålla med om. Samtidigt kan man inte bara ta bort vetot, man måste backa bandet och fundera på hur man gör istället, säger han.

Funnits sedan 2009

Kommunernas beslut kan komma sent i tillståndsprocessen, reglerade beslutskriterier saknas, och besluten går inte att överklaga i sakfrågan.

Lars Andersson, enhetschef Energimyndigheten, i ett pressmeddelande om att det kommunal vetot bör tas bort

Vetot, eller "bestämmelsen om kommunal tillstyrkan" som är den korrekta benämningen, kom till år 2009. Det var i samband med att kravet på bygglov och detaljplan för större tillståndspliktiga vindkraftsetableringar togs bort. Fram till 2009 gjordes en dubbelprövning av vindkraft enligt både miljöbalken och plan- och bygglagen.

– Vetot blev en dålig kompromiss, säger Charlotte Unger Larson, vd för branschorganisationen Svensk vindenergi, till Altinget.

Hon är oerhört nöjd med Naturvårdsverkets och Energimyndighetens förslag.

– Det är verkligen helt fantastiskt. Det här har vi kämpat för. Det är också bra att det är en gemensam rapport från Naturvårdsverket och Energimyndigheten, då har man helheten med både energisidan och miljöaspekterna, säger hon.

Charlotte Unger Larson säger bestämmelsen om kommunal tillstyrkan har skapat mycket problem och satt stopp för många projekt.

– När som helst i processen kan kommunen säga nej och stopp, man behöver inte heller motivera stoppet. När kommunen kan säga nej långt in i en process, kan det röra sig om flera miljoner kronor som går förlorade, säger hon.

Charlotte Unger Larson nämner fall där Energimyndigheten har pekat ut platsen som särskilt lämplig för vindkraftetablering, men där frågan blir en del av ett politiskt spel mellan partierna i kommunen, med den stora osäkerhet det innebär för ett bolag.

Fortsatt kommunalt inflytande

Hon instämmer i myndigheternas slutsats att kommunerna har ett stort inflytande genom översiktsplaneringen samt som remissinstans när tillstånden prövas. Även om, vilket myndigheterna konstaterar i rapporten, kommunernas inflytande över vindkraftsetableringar naturligtvis minskar jämfört med i dag.

Handlar om mer än vindkraft

För kommunerna handlar det inte bara om att ha inflytande över var vindkraftverken ska eller inte ska stå i landskapet, utan det är en fråga som går djupare än så, enligt Per Gruvberger.

– Det är ännu ett steg till att utnyttja glesbygden, men utan att ge något tillbaka. Vindkraft går bra, flyktingförläggningar går bra, men man vill inte ge något tillbaka. Vetot var bara ett plåster på såren, säger han.

Utöver vindkraft är det bara kärnkraft och "annan jämförbar miljöfarlig verksamhet" där det, enligt miljöbalken, krävs att kommunen ger sitt godkännande.