KI kritiserar Miljömålsberedningen

Konjunkturinstitutet tycker det är glädjande för svensk klimatpolitik att sju riksdagspartier har lyckats enas om ett långsiktigt klimatmål. Det skriver Konjunkturinstitutet i sitt remissyttrande till miljödepartementet om Miljömålsberedningens delbetänkande.

Men efter den öppningen sätter Konjunkturinstitutet punkt för trevligheterna. Resten av remissyttrandet är en sträv genomgång av brister i den parlamentariska beredningens förslag. Informerade beslut kräver fullödiga beslutsunderlag, enligt Konjunkturinstitutet som anser att analysen av de samhällsekonomiska konsekvenser som förslaget kan medföra är i stort sett obefintlig. Dessutom förutsätter beredningen att resten av världen också kommer att föra en ambitiös klimatpolitik, vilket Konjunkturinstitutet påpekar inte alls är någon självklarhet.

"Delbetänkandet skulle ha tjänat på en balanserad och utförlig diskussion om de potentiella samhällsekonomiska konsekvenserna av den föreslagna målnivån, både i fallet då resten av världen för en ambitiös klimatpolitik och då den inte gör det." skriver Konjunkturinstitutet.

Osanna sanningar om klimatpolitik

Konjunkturinstitutet anmärker också att det inte alls är någon självklarhet att klimatpolitik stärker konkurrenskraften, inte heller visar forskningen att klimatpolitik genererar nya arbetstillfällen – utan omfördelar arbetstillfällen.

Beredningens påstående om att ”Omställningen går hand i hand med stärkt konkurrenskraft och tillskapande av nya, hållbara arbetstillfällen” saknar grund. Klimatpolitiken ökar inte sysselsättningen i ekonomin på lång sikt och stärker generellt inte konkurrenskraften. 

ur yttrandet

Konjunkturinstitutet förstår inte heller varför klimatmålet ska omfatta både utsläpp från företag i EU:s utsläppshandelssystem och utsläpp utanför systemet och anser att det skapar dubbelstyrning och osäkerhet.

Remissyttrandet avslutas med att slå fast att det politiska målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 bör strykas. Sektorsvisa klimatmål minskar flexibiliteten i systemet och riskerar därmed att öka klimatkostnaderna, enligt Konjunkturinstitutet.

Nu föreslår beredningen att Sverige ska anta den mest ambitiösa utsläppsminskningen som något land hittills föreslagit. Detta utan någon egentlig analys av vilka samhällsekonomiska konsekvenser som förslaget kan tänkas medföra. 

ur yttrandet

Konjunkturinstitutet är tidigt ute med sitt yttrande till miljö- och energidepartementet. Sista svarsdatum är den 10 juni, det vill säga 10 dagar efter det att Miljömålsberedningen ska lämna sitt slutbetänkande till regeringen. Och det är först i slutbetänkandet som Miljömålsberedningen ska lämna en plan för hur de sju riksdagspartiernas klimatöverenskommelse – noll nettoutsläpp till år 2045 – faktiskt ska bli verklighet.