Fjällnära skogar hård nöt för Skogsstyrelsen

LAGTOLKNING. Frågan om ekonomisk ersättning till en markägare som inte får avverka sin fjällnära skog är mer komplex än Skogsstyrelsen först trodde.

Markägare som vill avverka i fjällnära skogar måste söka tillstånd för detta. Men frågan om ekonomisk ersättning till dem som får nej – den har visat sig vara mer komplex än Skogsstyrelsen anade.
Markägare som vill avverka i fjällnära skogar måste söka tillstånd för detta. Men frågan om ekonomisk ersättning till dem som får nej – den har visat sig vara mer komplex än Skogsstyrelsen anade.Foto: Altinget
Johanna Alskog

Enligt Jonas Eriksson, som arbetar med näringspolitiska frågor på Norra skogsägarna, är frågan om intrångsersättning för fjällnära skog inte någon komplicerad fråga. I ett blogginlägg med rubriken "När det enkla blir svårt" konstaterar han att en markägare som har nekats tillstånd av Skogsstyrelsen att avverka fjällnära skog, med hänsyn till kultur- och naturvärden, naturligtvis ska få ersättning från staten. Området ska också få formellt skydd.

– Utifrån vår synvinkel borde det här inte vara så komplicerat, säger Jonas Eriksson till Altinget.

"Vuxit i komplexitet"

Men Skogsstyrelsen håller inte med. Frågan om intrångsersättning till de berörda skogsägarna är både komplex och dynamisk, enligt Magnus Viklund, chef för tillsynsenheten på Skogsstyrelsen. Därför har myndighetens utredning nu blivit försenad för andra gången. Den nya målsättningen är att bli klar under hösten, eller allra senast till årsskiftet.

– Vi har kommit så långt att vi kan konstatera att det finns otydligheter och tveksamheter i lagstiftningen. Men vi måste ju ta ställning utifrån den lagstiftning som finns. Då är det viktigt att det blir på rätt grunder, säger Magnus Viklund till Altinget.

En del av komplexiteten är att Miljöbalken och Skogsvårdslagen delvis motsäger varandra, enligt Viklund.

– Vi har insett att Naturvårdsverket behöver vara med i det här arbetet och de kommer att vara det nu under hösten, säger han.

Anledningen till att frågan blivit aktuell är en vägledande dom från 2014, i det så kallade Änok-målet, som har lett till att ansökningar om avverkning av fjällnära skog kan få avslag med hänsyn till natur- eller kulturvärden.

Som en följd av detta har det sedan uppstått frågetecken om dessa markägare som får avslag alls har rätt till ersättning, utifrån en diskussion om definitionen av pågående markanvändning och om ett avslag faktiskt innebär en begränsning för markägaren av hur marken får användas.

Markägarna stämmer staten

Parallellt med Skogsstyrelsens utredning pågår behandlingen av ett antal ärenden där markägare som avslag på sin avverkningsansökan, har stämt staten för att få ersättning. Just nu finns det totalt åtta pågående ärenden om ersättning, enligt Henrik Malmberg, advokatfiskal på Kammarkollegiet, som företräder staten.

För Skogsstyrelsens del är det inte aktuellt att invänta vägledande domar, enligt Magnus Viklund. Kammarkollegiet kan inte säga i dagsläget när ärendena avgörs i domstol, men så mycket står klart – det kan ta lång tid innan det har nått högsta instans.

Kan komma en mellandom

Däremot överväger mark- och miljödomstolen att i en så kallad mellandom, det vill säga plocka ut en del av målet, avgöra den principiella frågan om avverkning av fjällnära skog är att betrakta som pågående markanvändning.

– Det är en fråga som återkommer i samtliga om ersättning till följd av nekat tillstånd till avverkning av fjällnära skog, säger Henrik Malmberg till Altinget.

Även om domstolen tar upp den frågan separat, så kan det ta lång tid innan den har avgjorts i högsta instans, konstaterar Henrik Malmberg.

Kammarkollegiets ståndpunkt är att ersättning inte ska utgå till markägare som fått avslag för föryngringsavverkning i fjällnära skog.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00