Målet för påverkan: Politikern ber lobbyisten om råd

En avgörande faktor för att en lobbyist ska kunna påverka en fråga i Europaparlamentet är timing. 

– Det måste vara en fråga som är aktuell just för tillfället, inte om två, tre veckor. Frågan ska ligga på parlamentarikerns bord just nu, säger Camilla Nothhaft till Altinget.

Slutsatsen i hennes doktorsavhandling är att en stor del av lobbyingen sker utan att parterna uttryckligen tänker på att det faktiskt är lobbying som pågår. Även rollerna kan vara otydliga.

– Det är inte så enkelt att bedöma när det sker lobbyism. Politikerna ser dem inte som lobbyister, säger hon.

Det är en skev maktfördelning. Det är stora ekonomiska intressen som står för en stor del av lobbyismen.

Riksdagsledamot och tidigare EU-parlamentariker Jens Holm (V)

Lobbyisterna har lyckats i sitt arbetssätt då det är politikerna som ber lobbyisterna om råd när sakfrågor ska avgöras i parlamentens utskott.

– Lobbyisterna har arbetat för att det ska bli så.

Tar lång tid att nå dit

Men det arbetet är inte gjort i en handvändning. Det krävs långsiktiga relationer där lobbyisterna vill skapa en känsla av gemenskap och gärna bli vän med politikerna.

Politiker och lobbyister har öppnat dörrarna för Camilla Nothhaft. Hon har följt sju personer i en hel vecka vardera och gjort intervjuer med dem. Det är tre politiker Anders Wijkman (KD), Carl Schlyter (MP) och Jens Holm (V). Politikerna har bett om att få deras namn med i forskningen och därmed vara öppna. De fyra företrädarna på lobby-sidan är däremot anonyma. Utöver att vara skugga till dessa sju personer har Camilla Nothhaft genomfört ytterligare ett 40-tal intervjuer med politiker och lobbyister i Bryssel.

Camilla Nothhaft menar att lobbyisterna är väldigt strategiska. Det handlar inte om att i speciella i sakfrågor omvända politiker, utan att få dem att driva frågor där de tycker samma sak som lobbyisterna.

– Du går till en politiker som tycker samma sak. Man har gemensamma intressen och får en teamkänsla.

Om lobbyisterna försöker pracka på någon ståndpunkter som politikerna inte har blir lobbyisterna bestraffade i systemet, enligt Nothhaft. Lobbyismen handlar snarare om att få politikerna att anamma en viss vinkel på problemet eller att förstå att det krävs lagstiftning.

– Eller motsatsen, att det inte krävs lagstiftning.

För att en lobbyist ska lyckas krävs det tillgång till mjuk information, alltså information som fås genom personliga kontakter. Detta för att bland annat kunna avgöra när påverkansstöten ska sättas in. Nothhaft beskriver parlamentarikernas dagar som extremt uppbokade där det inte finns tid att tänka och resonera om andra saker än det som för stunden är på dagordningen.

– Parlamentarikerna rusar runt mellan olika möten. Då finns det inte utrymme för annat än det som behandlas på mötena.

Du ska vara svensk för att lyckas 

För att lobbyisterna ska lyckas med att bygga teamkänsla är det av stor betydelse att de som påverkar svenska politiker är svenskar.

– Det är väldigt viktigt. Många byråer anställer olika nationaliteter så att man har en svensk lobbyist som arbetar med svenska politiker och polsk som arbetar med polska politiker, säger Camilla Nothhaft, och syftar på alla PR-byråer och intresseorganisationer som är verksamma i Bryssel.

Camilla Nothhaft anser att de suddiga gränserna är problematiska. Politikerna själva bedömer inte sina kontakter som att det är lobbyism men när politiska motståndare har liknande kontakter tycker samma politiker att det är lobbyism.

Mer journalistik framför lagstiftning

Camilla Nothhafts avhandling har redan diskuterats på möten i Bryssel och ifall det krävs ytterligare lagar och regler så att det blir synligare vad som sker i kontakterna mellan politiker och lobbyister. Men Camilla Nothhaft är osäker på om det skulle hjälpa.

– De kanske kan se saker som jag inte kan se. Jag menar att det enda sättet att komma åt det är att satsa mer på journalistik som bevakar vad som händer. Jag kan inte se någon annan lösning.

Camilla Nothhaft kan inte avgöra om hennes slutsatser om lobbyism även skulle gälla för politiken på riksnivå. Men det kan bli hennes nästa uppgift.

– Jag skulle vilja göra en uppföljning på riksdagen, säger hon.

I grunden positivt 

Anders Wijkman är en av "studieobjekten" i avhandlingen.

– Jag tillhör en som tog lobbyismen som självklar. I Europaparlamentet är det många som försöker påverka beslutet, säger han till Altinget.

Wijkman menar att Europaparlamentet är en öppen institution.

– Det är en stor skillnad mellan riksdagen och Europaparlamentet. Parlamentet utgör ett folkmyller som är otroligt. Allting är väldigt öppet och det är vanligt att man försöker påverka. Ett utskottsmöte kunde ha hundratals åhörare.

Anders Wijkman ser lobbyismen i grunden som något positivt.

– Möjligen att andra parlamentariker som inte var så insatta i frågor föll i farstun, säger han.

Stora problem 

Jens Holm (V), tidigare EU-parlamentariker och idag riksdagsledamot anser att lobbyismen innebär stora problem. 

– Det är en skev maktfördelning. Det är stora ekonomiska intressen som står för en stor del av lobbyismen, säger Holm till Altinget och nämner speciellt fossilindustrin och kemikalieföretag.

– När jag var i Europaparlamentet gick det fyra lobbyister på varje ledamot.

Han beskriver lobbyismen i Bryssel som väldigt subtil.

–  Det kunde vara möten med champagne men också att en person ville komma och ställa frågor och som gjorde sken av att vara forskare men där det var ett företag bakom, säger han.

När han jämför lobbyarbetet i Bryssel med det i riksdagen tycker han att lobbyisterna i Bryssel hade ett mycket mer strategiskt tänk.

– Det finns inte i riksdagen och det tycker jag är bra.

Jens Holm tycker att det var lärorikt att ha en forskare i hasorna under en hel veckas tid.

–  Man blev lite mallig över att någon gav så mycket uppmärksamhet. De diskussioner vi hade gjorde att jag såg saker som jag inte hade tänkt på när det gäller lobbying. Jag tycker att fler journalister och forskare borde granska lobbyismen, säger Jens Holm.