"478 tunga skäl för ökad resurshushållning"

DEBATT. Det är inte hållbart att varje svensk genererar 478 kg sopor per år. Ska avfallsmängderna minska måste det bli enklare att sortera, återanvända och återvinna, skriver Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist.

Av: Weine Wiqvist
vd Avfall Sverige

478 kg per person. Så mycket sopor genererar varje svensk. Varje år. Det säger sig självt att det inte är hållbart om vi vill värna om miljön.

Både tillverkare och konsumenter måste bli bättre på att tänka efter – men helst före. Det vill säga innan avfall överhuvudtaget uppstår. Produkterna måste bli bättre, innehålla färre skadliga ämnen och enklare att återanvända och återvinna. Det måste bli enklare att sortera, återanvända och återvinna.

Nästan allt återvinns

Redan i dag återvinns nästan allt avfall som material eller energi, men kan och ska återanvändas i högre utsträckning. Svårast av allt är att minska den samlade avfallsmängden med tanke på stigande konsumtion och ökande befolkning.

Obruten ökning av avfall

Under de sjuttio år som Avfall Sverige har funnits har svensk avfallshantering utvecklats i rask takt. De kommunala renhållningsproblemen tornade upp sig efter andra världskrigets slut. Den materiella standarden ökade snabbt, vilket i sin tur innebar starkt ökade avfallsmängder från hushållen. Där har framför allt nya tekniska innovationer spelat en avgörande roll i hanteringen av en tyvärr obruten och uppåtsträvande sopmängdskurva.

Krävs nytänkande

För även om vi säger att miljöfrågorna är viktiga för oss alla, så avspeglas inte det i vårt beteende. Det behöver vi ändra på. Men beteenden tar tid att ändra och därför är tekniken en nyckelfaktor även i framtiden. Det behövs till exempel nytänkande uppfinningar för att göra det möjlighet att återanvända och återvinna produkter och hantera helt nya typer material som nanomaterial och grafen för att inte tala om 3D-printing hemma i köket.

Alla måste tänka nytt

Nyckeln ligger i att förändra både produkterna och individuella och kollektiva beteenden. Alla måste helt enkelt bli mer kreativa och tänka nytt.

Det behöver göras mer – nu

Det finns mycket som görs redan i dag, både bland tillverkare, individ, kommun och samhälle.

1. Många, nästan var tredje svensk, kopplar inte ihop mängden avfall med sin egen konsumtion. För oss på Avfall Sverige är det en alldeles för hög siffra och något som behöver ändra snarast möjligt. Det är viktigt att vi som medborgare förstår och ser sambanden.

2. Produkterna tillverkas och skeppas globalt i ett allt mer komplicerat handelssystem. Det är en stor utmaning att förändra design på produkter så att de kan återbrukas och få längre livslängd för att sedan återvinnas. Det utmanar själva innovationssystemet.

3. I jakten på att motivera individen att göra mer av det som är rätt behöver individens drivkrafter utforskas. Ekonomiska drivkrafter är viktiga, men är det egennyttan eller samhällsnyttan, alltså nyttan för oss alla, som styr i framtiden?

4. Vi vet att två tredjedelar av det totala avfallet är felsorterat i svenskens soppåsar. Det måste därför bli enklare för oss alla sortera rätt, för att kunna återvinna materialen på bästa sätt redan från början.

5. Vi menar också att avfallshanteringen måste komma in tidigare i planeringsprocesser och inte på slutet i nya byggprojekt till exempel. Det är oerhört viktigt för att kunna ändra beteenden på lång sikt.

6. Individen kan inte själv skapa ett rationellt system för bättre resurshantering i samhället. Hur mycket kan läggas på handel och tillverkare och vad måste organiseras gemensamt, exempelvis genom kommunen, för att skapa långsiktiga lösningar?

Självklart inser även vi att alla inte kan göra allt - men alla kan göra något. Därför inleder vi vårt jubileumsår med ett Hackathon tillsammans med IT-studenter och digitala strateger från Nackademin i Stockholm. Förhoppningen är att idéer och lösningar från denna dag ska bidra till en effektivare och smartare avfallshantering i en snar framtid.

Forrige artikel "Betyder begreppet närproducerat något för er?" Næste artikel "Grön omställning med biologisk mångfald som grund"