Så går det med regeringens miljö- och energilöften

REGERINGSFÖRKLARINGEN. Altinget har gått igenom löftena i regeringsförklaringen mening för mening.

Johanna Alskog

(Citat från statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring i fetad kursiv text. Hela regeringsförklaringen finns här.)

Sverige ska minska utsläppen i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling. Därför ska ett klimatpolitiskt ramverk införas.
Den parlamentariska Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till ett klimatpolitiskt ramverk. Arbetet ska ske under beredningens nya ordförande Anders Wijkman och vara klart senast den 15 februari 2016. (Kommittédirektiv 2014:165)

Under mandatperioden ska de fossila utsläppen i Sverige tydligt minska.
Utsläppen av växthusgaser minskade med tre procent under 2014, jämfört med 2013, enligt Naturvårdsverkets preliminära statistik.

Ett stöd för lokala klimatinvesteringar införs.
Regeringens förslag om ett anslag för lokala klimatinvesteringar omfattade 200 miljoner kronor första året, men försvann i och med att riksdagen röstade igenom den borgerliga budgeten. I vårändringsbudgeten avsatte regeringen 125 miljoner kronor för andra halvan av 2015.

Likaså en ny miljöbilsbonus för bilar med liten klimatpåverkan.
En utredning tillsattes den 28 maj och ska vara klar våren 2016, utredare kammarrättsrådet Petter Classon. (Kommittédirektiv 2015:59)

De nationella miljömålen ska klaras.
14 av 16 miljömål klaras inte, enligt Naturvårdsverkets senaste utvärdering.

Ett miljömålsråd inrättas.
Ett nytt miljömålsråd som ska koordinera miljömålsarbetet på 17 olika myndigheter har inrättats. Före detta MP-språkröret Maria Wetterstrand har utsetts till ordförande. Rådet ska den 1 mars varje år, från och med 2016, presentera åtgärder som myndigheterna åtar sig att genomföra för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen.

Nya bredare mått för samhällsutvecklingen utvecklas.
Utredningen "Får vi det bättre? Mått på livskvalitet" presneterades den 8 juni (SOU 2015:56). Utredningen tillsattes av förra regeringen.

Sverige ska gå före med nationell lagstiftning mot farliga kemikalier.
Kemikalieinspektionen har fått i uppdrag att vidareutveckla handlingsplanen Giftfri vardag. Uppdraget ska slutredovisas den 1 september 2017. Att överväga förslag om nationell lagstiftning ingår i uppdraget.

Regeringen beslutade i början av juni att, genom en ändring i bekämpningsmedelsförordningen, förbjuda användning av kemiska medel för behandling av frukt och matpotatis efter skörd, desinficering av jord samt bekämpning av växtlighet i vatten

Förskolor och skolor ska vara giftfria.
Ingår i uppdraget till Kemikalieinspektionen ovan.

Fisket och haven ska skyddas genom att fler marina reservat inrättas.
Regeringen ville kraftigt öka anslagen till skydd av värdefull natur, anslagsökningen försvann dock när riksdagen röstade igenom de borgerliga budgetramarna i stället som anvisade 715 miljoner kronor. I vårändringsbudgeten ökade regeringen anslaget med 250 miljoner kronor för andra halvan av 2015. 

Fler naturskogar ska skyddas och naturvårdshänsynen ska öka i den brukade skogen.
Regeringen ville kraftigt öka anslagen till skydd av värdefull natur, anslagsökningen försvann dock när riksdagen röstade igenom de borgerliga budgetramarna i stället som anvisade 715 miljoner kronor. I vårändringsbudgeten ökade regeringen anslaget med 250 miljoner kronor för andra halvan av 2015.

Regeringen har utlovat en översyn av skogsvårdslagen där miljökraven ska skärpas, enligt landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) ska en utredning tillsättas i höst.

Djurhållningen ska ge djuren möjlighet att utföra sitt naturliga beteende och beteendestörningar ska förebyggas. Tillsynen över djurskyddet förstärks.
Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna analysera och ge en bild av djurskyddsläget i Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april år 2016.

Regeringen kommer att genomföra fler förebyggande åtgärder för att skydda vårt värdefulla dricksvatten.
Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket och Sveriges geologiska undersökningar har alla i sina regleringsbrev för år 2015 fått uppdrag som berör dricksvattnets kvalitet och problem med kemikalier.
Förra regeringen tillsatte Dricksvattenutredningen (kommittédirektiv 2013:75), som lämnade ett delbetänkande (SOU 2015:51) i juni och som ska lämna över ett slutbetänkande den 29 april 2016.

Avfallet behöver minska och återvinningen öka. Ansvaret för insamlingen läggs därför hos kommunerna.
Miljö- och energidepartementet har utlovat en utredning som ska vara klar den 18 december i år, enligt ett pressmeddelande. Men utredningsdirektiven är inte klara ännu, utan "på gång", enligt miljö- och klimatminister Åsa Romsons pressekreterare.

I september avser regeringen att lämna två lagförslag på avfallsområdet: Avfallshierarkin samt Miljöfarlig avfallshantering.

Regeringen kommer att bjuda in till blocköverskridande samtal i en särskild energikommission i syfte att skapa en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse. Regeringens ingång i dessa samtal är att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering och att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi.

Energikommissionens arbete har börjat. Energiminister Ibrahim Baylan leder själv kommissionen vars arbete ska vara klart senast den 1 januari 2017, (kommittédirektiv 2015:25). Socialdemokraterna har tre ledamöter i kommissionen, Moderaterna två och övriga riksdagspartier en ledamot vardera.

Den förnybara elproduktionen byggs ut ytterligare. Målet ska vara minst 30 terawattimmar ny el från förnybara källor år 2020. Det teknikneutrala certifikatsystemet för förnybar elproduktion ska användas för detta syfte.

Regeringen presenterade en proposition (2014/15:110) som fick dras tillbaka, då den riskerade att röstas ner i riksdagen. I slutet av maj lade regeringen fram en ny proposition (2014/15:123) för riksdagen. En förutsättning, förutom riksdagens stöd för propositionen är en överenskommelse med Norge – som även riksdagen ska godkänna.

Lagändringarna i propositionen föreslås träda i kraft i januari 2016.

Stödet till havsbaserad vindkraft och till solkraft ska stärkas.
Regeringens planerade ökning till solcellsstöd försvann när riksdagen röstade igenom den borgerliga oppositionens budget. Någon förstärkning kom inte i vårändringsbudgeten, men utlovas däremot i 2016 års budget.

Energimyndigheten redovisade i början av juni regeringsuppdraget hur ett särskilt stöd till havsbaserad vindkraft kan utformas utanför elcertifikatsystemet och utan att kollidera med EU:s statsstödsregler. 

Kärnkraften ska bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader. Säkerhetskraven skärps och kärnavfallsavgiften höjs.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har beslutat om nya villkor för så kallad oberoende härdkylning, en åtgärd för att skärpa säkerheten. Regeringen har även beslutat att höja kärnavfallsavgiften för år 2015, i enlighet med SSM:s förslag.

Enligt regeringens lista över planerade propositioner för riksdagsåret 2014/2015 skulle ett lagförslag med rubriken "Reglerna för finansieringen av kärnavfallshanteringen" ha presenterats under maj månad. Propositionen har dock ännu inte dykt upp.

Vattenfall ska vara ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi.
Riksrevisionen publicerade i april en mycket kritisk granskning av Vattenfalls miljöarbete och regeringens styrning av bolaget. Enligt rapporten lovar bolaget mer än vad det håller vad gäller miljörelaterade hållbarhetsmål och utsläppsminskningar. Regeringens styrning lämnar också mycket att önska.

Miljö- och klimatbiståndet ska höjas och utvecklas.
Regeringen har utlovat fyra miljarder kronor 2015-2018 till FN:s Gröna fonden, Green Climate Fund.

Regeringen förslag i den budget som röstades ned i höstas var att hälften av detta års pengar, en halv miljard, skulle vara additionella pengar, det vill säga inte tas från den ordinarie biståndsbudgeten.
I den borgerliga budgeten ändrades det och summan skulle tas från biståndet, men i regeringen vårändringsbudget tillfördes 250 miljoner kronor utöver biståndsramen.

En långsiktig livsmedelsstrategi tas fram för att öka matproduktionen i Sverige och stödja ökad svensk och ekologisk matkonsumtion.
Arbetet inlett och livsmedelsstrategin ska vara på plats våren 2016, enligt landsbygdsminister Sven-Erik Buchts (S) pressekreterare.

Nämnda personer

Ibrahim Baylan

Tidigare näringsminister (S)
pol. mag. (Umeå universitet, 1999)

Stefan Löfven

Styrelseordförande Sipri, styrelseordförande Olof Palmes minnesfond, styrelseledamot Stiftelsen Harald Edelstam
Svetsare (AMU i Kramfors)

Åsa Romson

Forskare och senior expert Svenska miljöinstitutet (IVL)
Jur. dr. i miljörätt (Stockholms uni., 2012)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00