Oklarheter när EU-länder enades om framtida utsläpp

KLIMAT. EU:s klimat- och miljöministrar har enats om hur handeln med utsläppsrätter ska ske mellan åren 2021-2030. Beslutet satt dock långt inne och flera länder röstade emot. Sveriges klimatminister Isabella Lövin (MP) var dock nöjd.

– Vi är enormt nöjda. År 2024 kommer man kunna skrota en mycket stor andel utsläppsrätter, säger Isabella Lövin.

Sverige hade inför dagens möte gått samman med Frankrike, Nederländerna och Luxemburg och föreslagit att man skulle begränsa antalet utsläppsrätter i den så kallad marknadsreserven dit man flyttar över utsläppsrätter som inte utnyttjas.

Enligt kompromissen som klubbades igenom kommer man efter 2024 att annullera de utsläppsrätter som överstiger det antal som auktionerats ut året innan. Det innebär i praktiken att man kommer att ha 700-800 miljoner utsläppsrätter i reserven och att alla därutöver tas bort årligen.

Minska totala antalet utsläppsrätter

EU:s system för handel med utsläppsrätter, ETS, är det främsta verktyget för att minska utsläppen i Europa och grundtanken är att företag ska betala för sina utsläpp genom att köpa utsläppsrätter. Historiskt har utbudet av rätter på marknaden varit stort och priset lågt. Idag kostar ett ton koldioxidutsläpp strax över fem euro på European Energy Exchange, EEX, en av de större börserna för utsläppshandeln. Ett pris som de flesta menar inte motiverar gröna investeringar inom industrin.

För att minska överutbudet vill EU-länderna minska det totala antalet utsläppsrätter på marknaden med 2,2 procent per år. Det ligger i linje med Kommissionens förslag och EU-parlamentets ståndpunkt.

Det är dock bara 55 procent av utsläppsrätterna som kommer säljas. Resten, 45 procent, kommer att ges bort gratis till energiintensiva industrisektorer som stål, cement och papper.

Både Polen och miljörörelsen är missnöjda

Miljörörelsen menar att detta inte är tillräckligt ambitiöst.
– Troligtvis kommer vi få ett system som inte ger ett meningsfullt pris på utsläpp och som misslyckas med att motivera gröna investeringar, säger Agnes Brandt på organisationen Carbon Market Watch till Altinget i Bryssel.

Hon menar också att åtgärderna inte är tillräckliga för att nå EU:s klimatåtaganden som man utfäste under FN-konferensen i Paris 2015.

Klimatminister Isabella Lövin menar att man ändå tar höjd för det.
– Det finns en översiktsklausul i den här överenskommelsen. Vi kommer kunna uppdatera utifrån Parisavtalet, säger hon.

Ministern från Malta som innehar det roterande ordförandeskapet i EU och därmed leder ministerrådsmötena beskrev dagens diskussioner som svåra. Under mötet rådde det dessutom stora oklarheter kring vad man faktiskt hade beslutat om och många var även upprörda över hur beslutet hade fattats. Kompromissen man enades om lades fram i sista stund och nio länder (Polen, Ungern, Lettland, Litauen, Rumänien, Italien, Kroatien, Bulgarien och Cypern) röstade emot.

– Jag är ledsen men Polen känner sig lurat, sade den polske ministern Jan Szyszko.
Det som nu ligger på bordet kan dock fortsatt komma att ändras. Malta ska nu för EU-ländernas räkning gå in i förhandlingar med EU-parlamentet för att nå en slutgiltig kompromiss.

Forrige artikel EU söker stöd för kontroversiell investeringsdomstol EU söker stöd för kontroversiell investeringsdomstol Næste artikel Kritik mot Junckers framtidsplaner Kritik mot Junckers framtidsplaner