Polsk soppa på EU-toppmöte

– Tack för ert förtroende och stöd för mig under de här ovanliga omständigheterna, sade Donald Tusk på EU:s toppmöte i Bryssel strax efter att han hade blivit omvald som rådsordförande i ytterligare två och ett halvt år fram till och med november 2019.

Valet av Tusk var väntat men det kom ändå att bli en tvistefråga då han inte hade stöd från regeringen i hemlandet Polen. Det pågår en inrikespolitisk fejd mellan det styrande nationalkonservativa partiet Lag och rättvis (PiS) och Tusks Medborgarplattform (PO). Den sittande regeringen ser Tusk, som var landets premiärminister 2007-2014, som en landsförrädare och de menar att han har motarbetat det egna landet i EU-kretsen.

När de övriga 27 medlemsländerna ändå valde honom för ytterligare en mandatperiod svarade premiärminister Beata Szydło med att blockera mötesslutsatserna. I skrivande stund ser därför toppmötet i Bryssel inte ut att resultera i de traditionella slutsatser som alla medlemsländer står bakom utan enbart i ett uttalande från den nyvalda ordföranden Tusk. I juridisk mening spelar detta mindre roll men det visar på en ökad splittring bland EU-länderna.

Löven: ”det är inte bra”

Att en politisk EU-tjänsteman på Tusks nivå inte har stöd av det egna landet är exceptionellt. Han ska också företräda alla medlemsländer, inklusive regeringen i Warszawa. På toppmötet försäkrade också rådsordföranden att så kommer ske.

– Jag kommer jobba med er alla, utan undantag, sade han.

Statsminister Stefan Löven sade att Tusk var det rätta valet men han beklagade situation som nu uppstått.
– Det är så klart inte en bra situation som vi har nu, sade han.

Kommer det bli svårare att komma överens inom EU framöver om Polen fortsätter att trilskas?
– Om det är så ja. Men vi ska inte utgå från att det är så, sade Stefan Löven.

Läs mer: Löfven ställer sig bakom omval av Tusk

 Inga framsteg i flyktingfrågan

Förutom att välja om Donald Tusk avhandlade EU-ledarna på torsdagen flera andra tunga ämnen som ekonomi och migration. Men här handlade främst om fortsatta diskussioner, inte att fatta konkreta beslut.

På migrationsområdet hyser man fortfarande en förhoppning om att nå en överenskommelse om en gemensam asylpolitik under det maltesiska ordförandeskapet, det vill säga det första halvåret.
Sprickan mellan de som vill fördela flyktingar mer jämlikt över fler EU-länder, som Sverige, och de som inte vill ta emot några alls, som Polen och Ungern, är dock stor.

När det gäller den ekonomiska utvecklingen levererade EU:s ledare samma budskap som de gjort tidigare. Ekonomin går åt rätt håll med tillväxt i nästa alla EU-länder men man får inte slappna av. Fortsatta strukturreformer är ett måste.

Imorgon förmiddag samlas de europeiska ledarna igen men då inom EU-27, utan Storbritannien. Då står EU:s framtid efter Brexit på agendan. Med tanke på det motstånd som Polen har visat upp är frågan om unionen går en mer splittrad framtid tillmötes.

– Det vet vi inte. Den här diskussionen som vi har sett nu, med ett land som motsätter sig slutsatserna, är inte bra. Men jag är övertygad om att alla länder ser behovet av att utveckla det här samarbetet, sade Stefan Löven.