Misstänkt bidödare kan få utvidgat EU-förbud

JORDBRUK. Tre insektsskyddsmedel föreslås förbjudas i all användning utomhus. Nästa vecka kan EU:s medlemsländer fatta beslut.

De tre utpekade ämnena är alla så kallade neonikotinoider, som står för runt en fjärdedel av marknaden för insektsmedel. Allt sedan ämnena introducerades i mitten av 90-talet har effekterna studerats intensivt, efter flera larm om bland annat bidöd i Frankrike.

År 2013 förbjuds på EU-nivå det privata bruket och den yrkesmässiga användningen på grödor som är  attraktiva för bin och andra pollinatörer. Men det beslutades också att en fortsatt översyn skulle ske, och vintern år 2016 lade europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA fram slutsatsen att ämnet är skadligt vid all utomhusanvändning.

Växtskyddsproducenter pekar på osäkerheter i underlag

Nästa vecka kan framtiden i EU avgöras. Men frågan om riskerna med användningen är till viss del omstridd, då det under det senaste året har presenterats ytterligare studier, med mer spretande resultat. Det har bland annat lett till att ECPA, som företräder växtskyddsmedelsindustrin, pekat på att frågan inte är tillräckligt utredd för att kunna leda till ett förbud.

– Men de flesta forskare är nog överens om att det kommer mer indikatorer på att det finns negativa effekter av de här ämnena. Då gäller det inte bara bin, utan även på andra insekter generellt, vilket också kan få effekter på de djur som äter insekterna, säger Ola Lundin vid SLU, som följt frågan under en längre tid, till Altinget.

Inom forskarvärlden har därför fokuset skiftat till att studera vilka alternativ som är aktuella.

– Vi tittar mer på vilka alternativ som lantbrukare istället kan använda. Odlarna kan ju inte bara att sluta att använda det, så länge som det inte finns bra alternativ, säger Ola Lundin.

Vilka metoder har då diskuterats?
– Vi forskar mycket på att arbeta mer med integrerat växtskydd, vilket oftast leder till att vi fokuserar på förebyggande åtgärder, som minskar risken att behöva använda växtskyddsmedel. Vi har bland annat kunnat se positiva effekter av att så exempelvis vårrapsen vid en tidigare tidpunkt. Men det saknas mycket forskning på området, säger Ola Lundin och fortsätter:

– Sedan är det så att det också kommer fram nya kemiska alternativ. Det troliga blir att vi landar i att rekommendera en kombination av åtgärder, där förebyggande åtgärder vidtas i första hand och kemiska därefter.

Flera uttalade förespråkare - Sverige inte klara ännu med sin linje

Medlemsländerna samlas nästa vecka för första gången för att eventuellt gå till en omröstning om EU-kommissionens förslag att förbjuda all utomhusanvändning av de tre ämnena och ett hjälpämne. Förslaget har dock legat på bordet sedan i maj, men det har har överskuggats av den intensiva glyfosatdebatt som också behandlats i samma forum.

Läs mer: Karolina Skog: Lantbrukare bör börja ställa om från glyfosat 

Bland de uttalade förespråkarna till förbudet så återfinns rösttunga medlemsstater som Frankrike och Storbritannien, som tillsammans med bland annat Irland skulle bilda ena sidan vid en omröstning. För att få stöd för sitt förslag behöver EU-kommissionen få en kvalificerad majoritet bakom sig.

Men historisk sett har det varit svårt, bland annat för att många medlemsländer lagt ner sin röst. Enligt regeringens sammanställning var det exempelvis senast bara runt hälften av medlemsländerna som hade tagit ställning, och beredningen pågår också fortsatt i det egna kansliet.
– Medans vi befinner oss i den processen så kan jag inte säga så mycket, säger Jerker Forssell vid miljö- och energidepartementet.
Finns det någon risk att ni inte kommer att ha någon position vid en eventuell omröstning nästa vecka?
– Det kan jag inte uttala mig om, säger Jerker Forssell.
Hur ser konfliktlinjen ut?
– Precis som vid frågan om glyfosat är det riskbedömningen som ska avgöra. Vad jag har förstått så finns det olika uppfattningar mellan en del medlemsstater och kommissionen om riskbilden är såsom kommissionen beskriver den, eller om man exempelvis kan undvika vissa risker genom att odla på ett annat sätt exempelvis, säger Jerker Forssell.

Miljöorganisationer vill pressa fram förbud

Även om medlemsländerna inte kan ta ställning vid en eventuell omröstning, så kan EU-kommissionen gå vidare utan ett klart mandat. Frågan ska då först prövas i en omprövningskommitté. Men får kommissionen inte heller något svar där, så kan den fatta beslut på egen hand. Det troliga är dock att det först blir en diskussion nästa vecka, då det inte finns en lika stor tidspress att komma överens som vid exempelvis glyfosat.

Men vissa hoppas att frågan skyndas på. Tidigare i veckan lanserade 80 miljöorganisationer en kampanj för att trycka på kommissionen att driva igenom förbudet så fort som möjligt.
– Det fanns redan 2013 tillräckligt med bevis för att helt förbjuda dessa neonikotinoider … Det finns därför ingen anledning att fortsätta understödja användningen och den miljökatastrof som de orsakar, säger Martin Dermine vid Pesticide Action Network i ett uttalande. 

Forrige artikel Därför är det så svårt att lösa problemet med den irländska gränsen Næste artikel Oenighet i EU om embargo mot Saudiarabien Oenighet i EU om embargo mot Saudiarabien