Löfven ställer sig bakom omval av Tusk

– Jag stödjer Donald Tusk, sade Stefan Löfven efter mötet med EU-nämnden på onsdagen och underströk att mycket talar för att Tusk ska väljas om.

Kan den polska regeringens motstånd mot Donald Tusk som ordförande för Europeiska rådet försvåra ett omval av honom?

– Som jag uppfattar det så finns det ett väldigt brett stöd för Donald Tusk. Han har gjort ett bra jobb i en svår och utmanande tid och nu är inte det viktigaste att byta ordförande utan nu tycker jag att kontinuitet talar för att han ska få ett förlängt mandat. Och jag hör inget annat än att han har ett brett stöd, säger Stefan Löfven.

Motstånd på hemmaplan

Mandatperioden för Donald Tusk som ordförande för Europeiska rådet går ut inom kort, men han har en möjlighet att bli omvald för ytterligare 2,5 år. Men nu har den ovanliga situationen uppstått att regeringen i Polen, Tusks hemland, inte vill ge honom nytt förtroende. Enligt ett brev som den polska premiärminister Beata Szydlo har sänt till Stefan Löfven och de andra EU-ledarna har Tusk överträtt sitt mandat som EU:s ordförande och har använt den positionen när han har blandat sig i interna polska frågor. Enligt brevet, som Altinget har läst, ifrågasätter den polska regeringen Tusks opartiskhet i rollen som EU-ledare.

”President Tusk har inte visat tillräcklig opartiskhet. Han har använt sin EU-tjänst för att engagera sig personligen i en politisk tvist i Polen. Vi kan inte acceptera ett sådan beteende”, heter det i brevet.

Enligt brevet kan den polska regeringen inte tillåta att praxis skapas där en demokratiskt vald regering i en medlemsstat attackeras politiskt av Europeiska rådets ordförande.

Vad Löfven kommer att säga till sin polska kollega i samband EU-toppmötet den 9-10 mars är inget som statsministern vill kommentera. Det är ett samtal som kommer att stanna dem emellan, menar han.

Flyktingpolitiken inte löst

På den officielle dagordningen för toppmötet är på nytt EU:s asylpolitik en tung fråga. Vid mötet kommer Sverige och likasinnade länder att återigen trycka på för att fler länder ska ta emot människor på flykt. EU-kommissionen har presenterat ett omfattade lagpaket med förlag om gemensamma regler och i EU-parlamentet har den svenska liberala ledamoten Cecilia Wikström förberett EU-parlamentets ståndpunkt.

I förslaget ligger bland annat att EU ska kunna dra in ekonomiskt stöd till de länder som inte tar emot asylsökanden. Är det en bra lösning?

– Vi har själva fört fram det som en möjlighet. Vi kan inte fatta beslut i EU och sedan säger några länder att de inte tänker följa besluten. Rimligen  följer alla besluten och alla har ett ansvar, säger Stefan Löfven.

Att hålla inne stöd för ett medlemsland är kontroversiellt medger Löfven.

– Ja, det är det men återigen: Om vi har ett samarbete där vi fattar  beslut och någon säger att  de inte tänker följa det så beslutet så måste det rimligen få följder och då tar vi upp detta som en möjlighet. Vi hoppas att vi under det här halvåret kommer fram till en lösning och en kompromiss som gör att alla kan ställa upp.

Sveriges  huvudinriktning är alltjämt att alla medlemsstater ska ta ett ansvar för flyktingar, men hur det ska till  ligger i kompromissens lösning.

Vad ser du för chanser för att det blir en sådan uppgörelse?

– Det är jättetufft. Malta som är ordförandeland gör ett fantastiskt arbete i en svår situation, det är ett tufft arbete, men vi kan inte vika från den principen, säger Stefan Löfven till Altinget.

UD får uppdrag

EU-ledarna ska även gå vidare med de planer som lanserades vid mötet på Malta tidigare i år om samarbetet med Libyen för att bromsa flyktingströmmar över Medelhavet och hindra människosmuggling. Både det humanitära och det politiska läget i Libyen är skakigt. Men för att förbättra situationen måste EU samarbete med den av FN erkända regeringen. Enligt planerna ska EU ge humanitärt bistånd, och stötta landets kustbevakning.

Läs mer: Så ska EU-ledarna hindra ny flyktingkris

– Även Sverige behöver vara aktivt. För svensk del kommer UD att följa upp flyktingsituationen i Libyen för att skapa oss en uppfattning om hur läget är på marken, sade Löfven.

Ingen detaljstyrning från Bryssel

I EU-nämnden gjorde de fyra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna gemensam sak och begärde att Löfven framöver ska markera att det som kallas den sociala dimensionen i EU – social trygghet, arbetsmarknadsfrågor och liknande – inte får leda till detaljstyrning, EU-lagar och att mer makt flyttas över till EU:s institutioner. Det utkast som en del ledamöter tagit del av öppnar för en sådan oro.

– Det är frågor som måste ligga på nationell nivå  och som inte ska beslutas i Bryssel. EU ska inte tar över beslutandemakt, sade Fredrik Schulte (M).

 Désirée Pethrus (KD) pekade på att oron för detaljstyrning var ett skäl till Brexit.

– Vi måste ta till oss kritiken att medborgarna inte vill ha mer lagstiftning på området, sade hon och underströk att det redan finns flera väl fungerade lagar för att exempelvis skydda arbetstagaren och att dessa räcker.

Löfven: Vi är ense

Frågan tas emellertid inte upp på det kommande toppmötet. Stefan Löfven menade dock att det inte finns någon skillnad mellan oppositionen och regeringen och att det handlar om att byta erfarenheter och se vilka områden som behöver utvecklas – inte om att stifta överstatliga lagar. Och det är den linjen som regeringen har drivit från start.

– Det är en inställning jag har haft från första stund. Det är ingen överflyttning av beslut, det handlar om samarbete för att stärka den social dimension. Vi vet ännu inte vilket förslag som kommissioner kommer att lägga fram. Men det är bra att vi är överens, sade Löfven.

Han pekade på att han i tidiga samtal med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker gjort klart att det inte ska handla om mer beslutskompetens till Bryssel, utan om att länderna ska koordinera sig och byta erfarenheter.

– Jag har haft den här ståndpunkten när jag började att ta upp frågan, jag hade den  förra året och jag kommer att ha den i morgon, sade statsministern.