Debatt

L: "Vår frihet är värd att försvara"

DEBATT. Sverige ska vara en del i EU:s kärna för en starkare union, skriver Tina Acketoft (L). EU-kommissionens plan med gemensamma militära strukturer, mobiliseringsmöjligheter samt inrättandet av en gemensam EU-försvarsfond är den självklara vägen att gå för att stärka samarbetet och trygga medlemsländerna.

Tina Acketoft, vice gruppledare i Liberalerna och ledamot i EU-nämnden
Tina Acketoft, vice gruppledare i Liberalerna och ledamot i EU-nämndenFoto: Riksdagen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Tina Acketoft
Vice gruppledare i Liberalerna och ledamot i EU-nämnden

Förändringens vindar blåser inom EU. Utmaningarna är stora – Brexit är ett faktum och de transatlantiska relationerna mellan USA och Europa försämras dramatiskt. Den ryska upprustningen och aggressiviteten sätter den europeiska sammanhållningen på prov. Terrorism både inom och utanför Europas gränser skapar rädsla och oro. Europa måste ta större ansvar för sin egen säkerhet – vår frihet är värd att försvara.

EU står inför ett vägskäl

Förändringens vindar för samtidigt med sig hopp och framtidstro. Under det gångna året har liberalismen segrat över populistiska krafter som vill stänga gränser och tvinga medlemsländer bort från den europeiska gemenskapen. Emmanuel Macron visade för Europa att det går att vinna folkets stöd genom en stark Europavänlig röst. Trots mörka moln vid horisonten finns det skäl att vara optimistisk. Från Lissabon i sydväst till Helsingfors i nordöst ökar nu tillväxten inom unionen. Tillsammans står EU-länderna nu inför ett vägskäl – att bygga murar och samarbeta mindre eller fördjupa gemenskapen och lösa våra gemensamma utmaningar som europeiska fränder. Sverige måste också välja sida: vill vi vara en bromskloss för samarbetet eller del i den framåtsträvande vision om EU som Macron för fram?

Sverige ska delta helhjärtat 

För oss liberaler är svaret självklart. Vi vill att Sverige ska vara en del i EU:s kärna och engagerat driva samarbetet framåt. Sverige ska vara en självklar parhäst till de länder som vill se en starkare union. Liberalerna är missnöjda med bilden av ett Sverige som deltar halvhjärtat i samarbetet, som tvekar på grund av växande EU-skepsis. Vi bör fråga oss vad EU har gett oss för möjligheter och samtidigt se tillbaka på det Europa vi levde i innan samarbetet existerade – ett Europa i ruiner som allt för länge styrts av nationers enskilda maktintressen. Det är aldrig ett alternativ för oss liberaler att vända tillbaka till. Vi vill istället se ett fördjupat europeiskt samarbete, speciellt i tider då vår omvärld präglas av instabilitet och misstänksamhet.

Liberalerna är missnöjda med bilden av ett Sverige som deltar halvhjärtat i samarbetet, som tvekar på grund av växande EU-skepsis.

För att nå dit behöver vi trygga EU:s kärna som byggs av mänskliga rättigheter och demokrati. EU behöver ett starkt försvar genom ett gemensamt försvarsarbete. Tillsammans är vi starka mot yttre hot. Vi ser därför positivt på den plan kring försvar och säkerhet som EU-kommissionen introducerat och som positivt mottogs av rådet i början av sommaren. Planen innebär stärkt samarbete genom gemensamma militära strukturer och mobiliseringsmöjligheter tillsammans med inrättandet av en gemensam EU-försvarsfond vilket är steg i rätt riktning för ökat samarbete på området. 

Ansök om Natomedlemskap

Den Europeiska unionen är i dag världens mest fria, fredliga och demokratiska område. Det har vi både EU och Nato att tacka för. Idag är 22 av de 28 EU-länderna också Nato-medlemmar. Liberalerna anser att det måste vara Sveriges ambition att parallellt med ett fördjupat europeiskt försvarssamarbete även ansöka om Natomedlemskap. Våra närmsta allierade är europeiska länder som i nästan uteslutande grad är med i Nato. Sverige måste bli en del av den gemenskapen liksom en fullvärdig medlem i EU som tar kampen för vår gemensamma säkerhet. Tillsammans tar vi ansvar för EU:s utveckling mot en rik union som tryggar demokrati, mänskliga rättigheter och värnar rättsstatens principer.

Dokumentation

Temadebatt: EU som försvars- och säkerhetspolitisk aktör

I Sverige förs just nu en bred försvars- och säkerhetspolitisk debatt i en rad forum. Debatten handlar bland annat om försvarets ekonomi, Nato och andra säkerhetspolitiska samarbeten. Vilken ska EU:s roll vara i försvars- och säkerhetspolitiken? Kan och bör EU axla rollen som säkerhetspolitisk aktör vid sidan av Nato?

Tidigare inlägg i debatten

Lindestam: Säkerhet byggs tillsammans med andra
Europas säkerhet tryggas genom ömsesidigt beroende och solidaritet mellan medlemsstaterna, skriver Åsa Lindestam (S). Stärkandet av EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete måste följaktligen vila på mellanstatlighetens grund, samt vara fullt förenlig med Sveriges militära alliansfrihet.

Henriksson: Ett ja till EU:s försvarsbygge är ett historiskt misstag
Att den svenska regeringen tänker säga ja till EU:s militarisering innebär ett närmande till Nato och ännu ett steg bort från den militära alliansfriheten. Ett historiskt beslut som regeringen tar helt utan en öppen och allmän debatt. Det skriver Stig Henriksson (V) och ställer sig frågan om vad som ligger bakom omsvängningen av de svenska socialdemokraternas agerande.

M: Låt inte Sverige hamna i bakvattnet i EU:s försvarssamarbete
Ett utökat försvars- och säkerhetssamarbete inom EU ska fokusera på realistiska områden och kräver en tydlig dialog med Nato, skriver Hans Wallmark (M), försvarspolitisk talesperson och Karin Enström (M), utrikespolitisk talesperson.

MP: Utveckla EU som fredsprojekt – inte militärallians
EU ska inte utvecklas till en militärallians med egen EU-armé, EU-försvarsbudget och ett EU-gemensamt territoriellt försvar, resonerar Bodil Valero (MP). Istället föreslår hon tre alternativ till de försvarspolitiska förslag som kommissionen tidigare presenterat.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktionen på [email protected]

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.


Nämnda personer

Tina Acketoft

Tidigare riksdagsledamot (L)
Informationslinjen (Linnéuniversitetet, 1989-1990), kommunikation, reklam och marknadsföring (City of London College, 1990-1992)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00