Kritik mot svensk gränskontroll

– Att fortsätta hävda att landets säkerhet motiverar detta, det är ju ingen som riktigt tror på det. Utan det är snarare att man sprider en bild av flyktingar som farliga. Det är dags att ge andra signaler, att vi ska öppna upp gränserna igen, säger EU-parlamentariker Malin Björk (V) till Altinget.

Björk är ledamot i parlamentets utskott för inrikesfrågor där man på torsdagen debatterade de tillfälliga gränskontrollerna som fem länder inom det annars gränslösa Schengenområdet har infört.
Även ledamöter på högerkanten var kritiska till de tillfälliga kontrollerna.

– De borde definitivt avskaffas. De skulle vara på plats under en kort period men vi ser hur de förlängs om och om igen, säger Carlos Coelho från det portugisiska konservativa partiet Partido Social Democrata till Altinget.

Europaparlamentarikerna har ingen makt att stoppa de tillfälliga gränskontrollerna. Det är medlemsländernas EU-ministrar som fattar beslut i den frågan efter förslag från EU-kommissionen.

I tisdags godkände ministrarna en förlängning på tre månader av de kontroller som Sverige, Danmark, Tyskland, Österrike och Norge har infört i spåren av flyktingkrisen. I Sveriges fall innebar det en förlängning från 12 februari till 12 maj.

Även EU-länder skeptiska

Men även bland EU-länderna finns det ett växande motstånd mot Sveriges och de andra ländernas gränskontroller. När beslutet om förlängning fattades röstade fyra länder (Grekland, Ungern, Slovenien och Slovakien) emot. Ytterligare tre länder (Polen, Bulgarien och Cypern) lade ner sina röster.

På EU-kommissionen vill man öppna upp gränserna inom Schengenområdet så snart som möjligt. Även om man nyligen föreslog en förlängning på ytterligare tre månader så antyder tjänstemän på kommissionen som Altinget har varit i kontakt att de egentligen inte är nödvändiga. Antalet migranter som har stoppats på grund av kontrollerna är relativt få menar man.

De tillfälliga gränskontrollerna infördes sedan närmare en miljon flyktingar tagit sig in i EU via Turkiet till Grekland och vidare norrut inom Europa. Men efter att EU tecknat ett avtal med Turkiet har gränsen täppts till och antalet migranter och flyktingar som kommer in den vägen har minskat med närmare 80 procent.

Grekland har också vidtagit åtgärder för att förbättra sin egen gränskontroll och asylmottagning. Därmed har risken för vidareförflyttning inom Europa minskat menar de som är kritiska till de interna gränskontrollerna.

– Det finns anledning att ifrågasätta om gränskontrollerna är proportionella, säger Frank McNamara som är politisk analytiker inom gränskontroll och migration på tankesmedjan EPC (European Policy Centre) i Bryssel till Altinget.

Juridiskt dilemma om Turkietavtalet faller

Avtalet med Turkiet hänger dock på en skör tråd. Relationen med EU har försämrats avsevärt sedan statskuppsförsöket förra sommaren. Skulle avtalet falla och gränsen mot Grekland återigen öppnas upp från den turkiska sidan, där över två miljoner flyktingar finns, är läget ett helt annat.

– Det skulle förändra allt. Om något händer med Turkietavtalet så kommer de tillfälliga gränskontrollerna definitivt att vara kvar. Och då kommer vi bli nervösa för att nå den maximala tidsgränsen på två år, säger Frank McNamara på EPC.

Enligt Schengenreglerna kan medlemsländerna införa tillfälliga gränskontroller under två år som längst. Och de kan bara förlängas vid tre tillfällen. Hittills har man förlängt dem två gånger.

Det finns dock en möjlighet att länder som Sverige skulle kunna fortsätta kontrollera sina gränser på andra grunder med hänvisning till andra paragrafer i EU:s lagar.

Malin Björk, som är starkt kritisk till avtalet med Turkiet, är övertygad om att det kommer falla. Men hon hoppas att det inte ska innebära fortsatta eller fler stängda gränser.

– Man säger att det enda som kan rädda Schengen är att vi stärker de yttre gränserna och stoppar människor på flykt. Jag tror att det enda som kan rädda Schengen är att vi bygger upp vår mottagningskapacitet och att vi delar på ansvaret, säger hon.