Kritik mot Junckers framtidsplaner

Den vitbok som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker presenterade i EU-parlamentet på onsdagen ska enligt planerna vara startskottet för en bred debatt om hur samarbetet inom EU ska utvecklas fram till år 2025.

Detta ska  mynna ut i ett politiskt ställningstagande från medlemsländerna om EU:s roll framöver. Det är en diskussion som har fått extra bränsle av att Storbritannien förbereder sig på att ta steget ut ur EU.

EU-länderna har i höstas haft inledande diskussionen om hur framtiden ska te sig i ett EU med 27 medlemmar, och beskedet från den svenska regeringen var då att inte ge sig in i stora förändringar i de grundläggande spelreglerna utan att först leverera det som redan har beslutats. Dessutom kommer EU att behövs lägga kraft på annat och vara  vara fullt upptaget med att förhandla om det brittiska utträdet.

Läs mer: Linde vill sitta still i båten

Alla vägar öppna

I dokumentet listar kommissionen fem tänkbara scenarier som spänner över hela utvecklingsskalan – från att låta allt vara som det är i dag till att bygga ut EU ytterligare och gå i en mer överstatlig riktning. Däremellan tänker sig kommissionen en utveckling där EU bara satsar på handeln på den inre marknaden, eller bygger vidare på tanken på ett EU i två hastigheter – där de länder som vill kan gå djupare in i ett samarbete utan att alla de övriga måste vara med.

Ytterligare ett scenarie är att EU skala bort en rad frågor, gör EU mindre men mer effektivt. Det senare påminner om de visioner som både den förra kommissionsordföranden Barroso och Jean-Claude Juncker tidigare har presenterat – att EU ska var stort i det stora och litet i det lilla.

Det är dock inte frågan om att välja ett alternativ framför ett annat, snarare kommer det att handla om en mix. De 27 EU-länderna kommer att besluta vilken kombination av delar från de fem scenarier som de tror kommer att vara bäst för medborgarna, enligt kommissionen.

Svenska kritiker

Gunnar Hökmark, svensk EU-parlamentariker (M), är dock inte imponerad över kommissionens framtidsvisioner och ser inte vitboken som en bra utgångspunkt för en fortsatt debatt.

– Den bygger på illusionen att man löser politiska problem genom att ändra i balansen mellan EU:s institutioner. Det är fel, vi löser de politiska problemen med beslut som vi redan kan fatta idag, säger Hökmark till Altinget.

Han understryker att det handlar om att att ge stabilitet åt Europas ekonomi och fördjupa den inre marknaden. Men viktigast är att se till att de beslut som har fattats verkligen uppfylls och respekteras.

Ett av scenarierna bygger på att EU utvecklas i en mer överstatlig riktning, men det menar Hökmark vore oklokt särskilt i en tid av Brexit och nationalistiska strömningar inom EU. En diskussion om mer överstatlighet riskerar att leda till splittring och konflikter mellan länderna i en tid då EU måste slå vakt om sammanhållningen. Dessutom finns det ingen önskan bland medborgarna att styras från Bryssel, framhåller Hökmark.

– Det är en debatt som förs i en bubbla och den bubblan måste vi sticka hål på, säger han.

Det finns även en stor risk att diskussionerna om institutioner och maktbalans kommer att stjäla energi från de reformer som behövs för att stärka ekonomin, den inre marknaden och utrikes- och säkerhetspolitiken, befarar Gunnar Hökmark.

På den andra sidan av den politiska skalan finns Malin Björk (V) och inte heller hon anser att kommissionens dokument och scenerier är en bra utgångspunkt för en debatt om hur EU ska utvecklas.

– Nej, jag tycker inte det. Alla fem scenarierna från kommissionen är en fortsättning på  den existerande politiken, säger Malin Björk till Altinget.

EU-kommissionen pekar på de utmaningar som EU står inför: Att åtgärda arbetslöshet, att få en klimatpolitik på plats och att ta sig an säkerhetshot.

Men enligt Björk finns inga konsekvenser av den beskrivningen utan svaret är bara mer av samma politik där den inre marknaden kommer i första rummet, och att tala om en ökad överstatlighet är att leverera en politik som medborgarna inte har bett om.

Stoppar inte högernationalism

– Det är inte att ta problem på allvar och jag tror inte att detta kommer att stopp för högernationalismen i EU-länderna.

En annan stor brist är att kommissionen inte tar fasta på problem med demokrati, rättsstaten och brister i mänskliga rättigheter inom EU, enligt Björk.

 –Vi som inte vill se en militarisering, en strukturell åtstramningspolitik och stängda gränser har inte så mycket att hämta i detta dokument. Alla vägarna bär i den riktningen, säger Malin Björk.