Krav på minskat matsvinn

MILJÖ. EU-parlamentets miljöutskott vill se åtgärder för att minska matsvinnet i Europa som uppgår till nästan 90 miljoner ton per år. Svenska konsumenter är bland dem som slänger mest.

– Det behövs bättre och mer enhetliga verktyg för att mäta matsvinn. Och vi behöver sätta upp mål för hur mycket det bör minskas, säger Jytte Guteland (S) till Altinget.

Hon är ledamot i EU-parlamentets utskott för miljö och livsmedelssäkerhet som på tisdagen röstade igenom ett betänkande där man ber Kommissionen att titta närmare på problemet med matsvinn. Betänkandet är inte på något sätt bindande utan det ska ses som en åsiktsyttring och en uppmaning till Kommissionen att presentera förslag på området.

Förhoppningen i utskottet är att det ska bli en del av det större packet av åtgärder inom EU:s så kallade cirkulära ekonomi som just nu förhandlas.

Sverige bland de sämsta i klassen?

I rikare delar av världen är det konsumenter som orsaker större delen av matsvinnet. Inom EU handlar det totalt om 88 miljoner ton varje år vilket motsvarar 173 kg livsmedel per person. Den totala siffran väntas också öka till över 125 miljoner ton år 2020.

Enligt en rapport som EU-parlamentet tog fram 2013 var Sverige ett av de länder där konsumenter slängde mest mat. Svenskarna slängde då över 200 kg per person och år. Värst var dock Nederländerna och Belgien som slängde ungefär dubbelt så mycket.

Att Sverige ligger på den övre halvan på den föga smickrande matsvinnslistan kan dock bero på att mätmetoderna skiljer sig från land till land. En av de sakerna som Jytte Guteland och hennes parlamentskollegor klagar över är just att det saknas enhetliga sätt att mäta livsmedelssvinn.

Problem med farliga förpackningar och bäst-före-datum

Utskottet uppmanar även Kommissionen att ta fram en harmoniserad standard för förpackningar så att inte onödigt mycket plast eller papper används samt att ta fram mer enhetliga regler för vad förpackningar får innehålla.
Jytte Guteland pekar på dansk forskning av pizzakartonger där man hittade flera exempel på förpackningar som innehöll hormonstörande ämnen vilka kan leda till fertilitetsproblem, cancer och diabetes.

Parlamentsledamöterna vill också se fler informationskampanjer riktade mot konsumenter, bland annat om bäst-före-datum och vad dessa egentligen betyder.

– Som märkningen ser ut idag så får det oönskade effekter. Folk tror att man ska slänga det när bäst-före-datumet är passerat, säger Jytte Guteland.

Hur medvetna är svenska konsumenter om detta?

– Jag har inte gjort någon mätning över det men jag tror att det finns en ökad medvetenhet om problemen med matsvinn. Samtidigt finns det vanor i våra hushåll som bidrar till det här problemet. Jag tror att när det handlar om bäst-före-datum så är det nog många som är oroliga inför att använda livsmedel med utgånget datum.

Forrige artikel Oroligheter på Balkan – EU oroat Oroligheter på Balkan – EU oroat Næste artikel Politiska krisen i Makedonien fördjupas - försvårar samtal med EU