Kommissionen tandlös mot trilskande EU-länder

– Alla är medvetna om att kommissionens möjligheter att agera är begränsade. När ett land väl blir medlem i EU är det lite som kommissionen kan göra om det inte spelar enligt reglerna, säger Corina Stratulat, politisk analytiker på tankesmedjan European Policy Centre (EPC) i en intervju med Altinget i Bryssel.

I EU-kommissionens roll ingår det att agera som ”fördragens väktare”. Man ska helt enkelt se till att EU:s medlemsländer följer de regler som man gemensamt har kommit överens om. Verktygen som kommissionen har till sitt förfogande är dock ganska svaga och det har blivit särskilt tydligt i det senaste fallet då ett EU-land har gått utanför ramarna för det som anses tillåtet.

Polen har som första EU-land fått en rekommendation från kommissionen där regeringen, lett av det styrande högerpartiet Lag och rättvisa (PiS), uppmanas att backa från förändringar av landets domstolar. Kommissionen menar att rättssystemets oberoende är hotat då den politiska pressen på domare har ökat. Utnämningen av ordföranden i landets högsta domstol ska inte heller ha gått rätt till och en juridisk process har startats mot den tidigare ordföranden vilket Kommissionen ser allvarligt på.

Polen har till nästa vecka på sig att svara på kommissionens rekommendation. PiS-regeringen väntas dock inte backa. Efter en tidigare uppmaning från väktaren sade regeringen helt sonika att det inte fanns grund för anklagelserna och att det hela var en nationell angelägenhet som inte EU skulle blanda sig i.

Aktivera EU:s politiska atombomb

Om ett medlemsland inte följer reglerna kan kommissionen bland annat starta överträdelseförfaranden som kan ge böter. Det finns dock ett tyngre vapen, den så kallade atombomben, vilket innebär att man fråntar ett EU-land dess rösträtt i ministerrådet där länderna fattar beslut. Denna extrema åtgärd har aldrig prövats.
Förra veckan antydde dock den finske kommissionären Jyrki Katainen att kommissionen överväger att gå den vägen med argumentet att man inte kan kompromissa när det gäller rättsstatsprinciper.

– Antingen följer du EU:s lagstiftning eller så gör du det inte. Gör du det inte så kan inte Europa förbli tyst, sade Katainen till Reuters.

Det är dock osannolikt att EU-kommissionen går från ord till handling. Att frånta ett land dess rösträtt kräver godkännande från EU-parlamentet liksom från samtliga övriga EU-länder. Ungern, med premiärminister Viktor Orbán i spetsen, som själv har haft sina duster med kommissionen, har sagt att han skulle lägga in sitt veto om frågan kom upp. Även andra länder uppges vara skeptiska till att straffa Polen på det sättet.

– Flera medlemsländer tycker att detta är interna frågor som EU inte ska lägga sig i. Det är ett synsätt som, tyvärr, flera länder har, sade Sveriges EU-minister Ann Linde i samband med ett möte i Bryssel för en vecka sedan.

Kommissionen ger inte upp

Frans Timmermans, kommissionens näst högsta höns och den som har huvudansvaret för rättsstatsprinciper har sagt att han inte kommer släppa frågan med Polen. Den ska drivas tills dess att man har en lösning.

Corina Stratulat på EPC tror dock inte att den polska regeringen kommer mjukna. Hon jämför PiS-ledaren Jaroslaw Kaczynski med Ungerns Viktor Orbán och menar att det finns en väsentlig skillnad.

– Orbán är mer pragmatisk och han vet hur han ska spela spelet med kommissionen. Kaczynski är väldigt ideologisk och risken finns att han är så övertygad i sin ideologi att han inte ser var gränsen går, säger hon.

– Och för det andra, kommissionens instrument saknar tänder för att få Polen att ändra sig, lägger hon till.

Skulle kommissionen välja att aktivera den så kallade atombomben men inte få stöd för det bland de andra EU-länderna skulle detta vara ett kvitto på att man faktiskt inte har mycket kraft att sätta bakom sina uppmaningar. Därför väntas Kommissionen fortsatt hålla sig till rekommendationer och dialog.

Skenheligt EU förlorar trovärdighet

Men oförmågan att förmå länder som Polen att hålla sig till de regler och värderingar man har satt upp skadar unionens anseende menar Corina Stratulat.

– Det är ett problem när det gäller trovärdighet. Det ger intrycket att EU är skenheligt. EU åker världen runt och predikar demokrati och mänskliga rättigheter men hemma låter vi länder som Polen och Ungern att agera som de gör.

Hon tror även att EU:s förmåga att påverka de länder som faktiskt står på kö för att gå med i gemenskapen har minskat.

– Du säger till de länder som vill gå med i EU att de måste bygga upp hållbara demokratier och du sätter upp en massa krav. Men de är inte dumma och de ser vad som händer i vissa medlemsländer. Vi brukade säga att EU:s associationsprocess är det bästa tillfälligt för kommissionen att driva på för demokratisk förändring. Men på grund av en rad orsaker så är det inte längre så.

Är det för att länderna på Balkan till exempel inte är lika intresserade av att gå med i EU eller för att kommissionen inte trycker på?

– Länderna är lite mer realistiska när det gäller EU, de ser inte EU som det förlovade landet. Det största problemet, som jag ser det, är att även om vi lägger stor vikt vid demokratiska krav så har vi inget recept för hur vi ska bygga starka och hållbara demokratier.