Klimatstrid om skogen klar i EU

LULUCF. Grönt ljus till ökad skogsavverkning är att vänta under de kommande åren, efter en preliminär överenskommelse i EU.

Ökade avverkningar kan ersätta fossila material, menar förespråkare bakom kompromissen.
Ökade avverkningar kan ersätta fossila material, menar förespråkare bakom kompromissen.Foto: Raigo Pajula, © European Union , 2017
Jacob Hederos

EU:s medlemsländer har enast med parlamentet och kommissionen om hur unionen ska hålla skogs- och markbruket inom de klimatpolitiska ramarna under 2021- 2030. Den slutliga kompromissen ses som en seger för de skogsrika länderna, som bland annat får möjligheten att öka avverkningen under de kommande åren.

Beslutet välkomnas av bland andra Skogsindustrierna.

– Det är glädjande att vi i Sverige även fortsatt kan beräkna framtida avverkningsnivåerna själva så länge vi håller oss inom ramarna för ett långsiktigt hållbart skogsbruk, utan att EU exempelvis kan gå in och räkna om dem, säger Mårten Larsson, vice vd, till Altinget.

"Absurt" att utsläppen får öka

Men tongångarna är inte lika positiva från vissa miljöorganisationer. Utsläppen kan nämligen öka från skog- och markanvändningssektorn under de kommande åren, utan att unionen bryter mot sina mål. Detta eftersom medlemsländer ges möjligheten att få räkna hem en kompensation på totalt 360 miljoner ton utsläpp, så länge som hela unionen inte får ökade utsläpp från LULUCF-sektorn, som den förkortas till på klimatlingo. Detta får bland annat skogsmiljösamarbetet Fern att rasa.

De kan inte debattera om vilka lättnader de ska ha i reglerna när ambitionsnivån är för låg från början

Caroline Westblom
CAN Europe

– Skogsektorn får fritt fram att öka sina utsläpp medans alla andra (sektorer i EU) ska minska dem. Det är absurt, säger Hanna Ahov vid Fern.

För skogssektorn har det dock varit viktigt att kunna öka avverkningen, bland annat med hänvisning till att man då kan ersätta fossila produkter inom exempelvis byggsektorn. Detta påstående ifrågasätts dock av delar av forskarvärlden.

Läs mer: Forskarupprop mot EU-inriktningen på skogsområdet

Under den referensperiod som nu ska lägga grunden för hur det framtida skogsbruket ska se ut (åren 2000-2009) så avverkade Sverige runt 80 procent av den totala tillväxten i skogen. När nu sektorn vill utöka avverkningen ytterligare så behövdes därför en kompensation. Enligt Sveriges egna beräkningar skulle totalsumman av utökad avverkning motsvara 50-70 miljoner ton utsläpp. Kompensationen kan som mest bli 47,5 miljoner ton.

Får vänta på slutligt godkännande

Kompromissen om skog- och marksektorn kommer dock inte att röstas igenom slutligt innan även ett annat lagförslag är i hamn. Ett upptag av kol från exempelvis nyplanterad skog, som motsvarar 280 miljoner ton utsläpp, föreslås kunna räknas av mot åtgärder för att dra ner utsläppen inom exempelvis transportsektorn.

Men frågan om ansvarsfördelningen av utsläppen utanför utsläppshandeln, där transportsektorn ingår, är en svårknäckt nöt. I de förhandlingar som hölls förra veckan blev det tydligt att flera medlemsländer kämpar vidare för att kunna skapa en så stor ”uppumpad startpunkt” i lagen som möjligt.

Läs mer: Sverige backade upp tyskt förslag när rådet skulle enas 

Genom en sådan ges nämligen medlemsländerna möjligheten att öka sina utsläpp utan att de bryter mot målen. Flera olika förslag cirkulerar fortsatt i diskussionerna, och sex miljöorgansationer gick i fredags ut med ett gemensamt upprop för att sätta press på förhandlarna.

Sammantaget beräknas ansvarsfördelningsförordningen leda till att utsläppen minskar med runt 1 000 miljoner ton inom sektorerna utanför utsläppshandeln. Men med en uppumpad startpunkt kan den faktiska summan bli som minst 500 miljoner ton, menar miljöorganisationerna.

– Bråken som pågår mellan parterna är oacceptabla. De kan inte debattera om vilka lättnader de ska ha i reglerna när ambitionsnivån är för låg från början. Ska EU vara seriösa med att leva upp till Parisöverenskommelsen så går det inte, säger Caroline Westblom vid klimatsamarbetet Can Europe till Altinget.

Läs mer: Finland fick med sig lättnad när rådet enades om Lulucf

Våtmarker kan tas med i klimatbokföringarna

Men det är fortsatt många detaljer som ska redas ut även inom Lulucf-förordningen. Under de kommande åren kvarstår därför mycket tekniskt arbete innan regelverket drar igång år 2021.

Det är också så att en del av ramverket är villkorat. Våtmarkers utsläpp av växthusgaser kommer först att börja bokföras år 2026 enligt överenskommelsen. Men det sker under förutsättning att FN:s klimatexperter i IPCC tar fram uppdaterade rutiner. Parlamentet hade förespråkat att EU skulle gå före där och dra igång arbetet redan från år 2021. Men de fick inte med sig medlemsländerna på detta. Det är nämligen få länder som har kartlagt utsläppen från denna sektor, vilket gör ämnet till en brasklapp.

– Det finns en oro för att våtmarkerna skulle kunna vara en stor källa till utsläpp hos vissa av medlemsländerna, säger en förhandlare som deltog vid torsdagens slutsamtal.

Dokumentation

En av tre tunga klimatlagar 


Nämnda personer

Miguel Arias Cañete

Tidigare EU-kommissionär för klimatåtgärder och energi
Juristexamen (1971), Complutense universitet

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00