Känsligt när EU ska bygga gemensam elmarknad

ENERGIUNION. Medlemsländerna har som ambition att ro hem flera positioner kring tunga energiförslag på måndag. Men frågan är om det kan gå vägen.

Kolkraften som elproducent vid bristsituationer är en svårknäckt nöt i medlemslandsförhandlingarna. 
Kolkraften som elproducent vid bristsituationer är en svårknäckt nöt i medlemslandsförhandlingarna. Foto: Peabody Energy, Inc, Wikimedia Commons
Jacob Hederos

På agendan för mötet med energiministrarna är det nämligen flera lagförslag, med fortsatt olösta konflikter, som ska avhandlas. Det kommer därför inte att bli smidiga samtal, där det bara är att stämpla på redan färdigförhandlade förslag, i början av nästa vecka.

Flera förhandlare säger till Altinget att det estniska ordförandeskapet kan ha tagit sig vatten över huvudet när det hade ambitionen att ro i hamn positioner kring flera tunga klimat- och energifrågor under sitt ordförandeskap. Men det är kanske inte helt förvånande att de försöker. Många medlemsländer ser nämligen med bävan på nästa ordförandelands förmåga att driva på arbetet inom dessa politikområden.

Läs mer: EU-förhandlingar stressas på innan Bulgarien tar över

agendan står främst fyra förslag med fyra centrala frågor. 

1. Hur ska EU se till att styra mot sina mål?

Först och främst ligger är det en förordning som ska se till att unionen sammantaget når sina energimål till år 2030 i pipeline. Denna lagstiftning lägger bland annat fram krav på att medlemsländerna ska presentera egna klimat- och energiplaner, med medföljande riktlinjer för hur exempelvis energieffektiviseringen och den förnybara energin ska öka.

Men istället för att medlemsländerna kontinerligt varje år ska göra lika stora ansträngningar för att nå målen, såsom EU-kommissionen har föreslagit, så föreslås det nu att ansvaret för att faktiskt nå målen ska skjutas framåt i tiden.

Det är något som bland annat svenska regeringen beklagar, och på mötet kommer de att försöka argumentera för att ansvaret att höja tempot i omställningen ska ligga mer i närtid.

2. Hur ska förnybar energi kunna växa?

Under hösten har det pågått en het öppen strid kring denna lagstiftning inom parlamentet. Svenska parlamentariker har bland annat oroat sig för att för att talloljan och den svenska etanolproduktionen inte ska premieras framöver inom den europeiska lagstiftningen.

Läs mer: Utskott vill slopa matbaserade biobränslen 

Denna strid har också delvis förts i rådet. Men här ser det ut som att den svenska viljan går igenom, exempelvis kring att talloljan ska vara ett gynnat bränsle inom transportsektorn Generellt ser ministerrådet också ut att ha landat i att öka andelen förnybar energi i transportsektorn jämfört med kommissionens urspungsförslag.

De föreslår dock att det inte ska vara ett lika stort fokus på att styra bort från konventionella biobränslen som främst baserade på grödor, vilket var något som kommissionen föreslagit. Svenska regeringen beklagar detta, och vill få ett mandat av EU-nämnden att generellt driva på för att unionen ska höja ambitionen till år 2030.

Frågan om hur mycket förnybar energi som ska finnas i energimixen år 2030 är bara en av flera där det väntas bli strid framöver, när förhandlingarna inleds mellan medlemsländerna och parlamentet.

Läs mer: Federley (C) är övertygad om att unionen kommer att nå 40 procent förnybart 2030

Hos parlamentet talas det om en ambitionshöjning till 35 procent förnybart, medans rådet ser ut att landa i att inte justera det ursprungliga förslaget på 27 procent. Bland annat Danmark driver på för att  detta målet ska höjas.

Läs mer: Danska regeringen vill ha högre EU-mål för grön energi

3. Hur ska en mer gemensam elmarknad gynna EU-medborgarna?

I de två förslagen som rör framtiden för den europeiska elmarknaden så ser det mer knivigt ut att komma överens. Ambitionen att bygga ihop och ställa om till en så kallad energiunion, med bland annat mer förnybar energi och mer aktiva kunder, har förvisso fått uppbackning av medlemsländerna. Men när det kommer ner till detaljerna så är det svårare att komma överens.

Mer fri konkurrens och fri rörlighet på elmarknaden är några av målen som bland annat de nordiska länderna driver på för i förhandlingarna i elmarknadsdirektivet. Men flera länder på kontinenten är skeptiska till detta, och önskar behålla bland annat sina reglerade priser. De argumenterar för detta då de menar att konsumenterna behöver skyddas från möjliga pristoppar.

Kommissionen hade urspungligen som ambition att fasa ut alla reglerade elpriser inom fem år. Men denna period har nu förlängts i rådet till tio år, och bland annat Sverige befarar att det kommer att ske ytterligare urvattningar här i förhandlingarna på måndag.

4. Hur ska producenter ha det på en gemensam elmarknad?

I elhandelsförordningen, som rör elproducenternas villkor, är det främst frågan om villkoren för de så kallade kapacitetsmekanismerna som hänger löst. De elproduktionsanläggningar som vill vara en del av den här formen av lager, som finns till för att kunna understödja en befintlig marknad vid en bristsituation, föreslås nämligen få skärpta villkor. Det skulle exempelvis kunna drabba äldre kolkraftverk, som tar emot stöd för att just kunna dras igång om det exempelvis blir väldigt kallt.

Dels så finns det en strid kring vilken utsläppsnivåer som en anläggning ska nå ner till för att kunna ta emot stöd. Här har bland annat Polen protesterat, vilket de också har fått stöd för hos ordförandelandet Estland. Nu mobilserar flera länder för att skärpa utsläppsnivåkraven, då de ses som ett sätt att fasa ut smutsiga elanläggningar.

Dels så är det forfarande inte löst hur länderna framöver ska kunna inrätta nya kapacitetsmekanismer. EU-kommissionen vill rensa upp här, och bland annat se till att kritierierna blir gemensamma för hur ett land ska kunna subventionera en energiproducent.

Sveriges position tas under fredagen

Hur Sverige kommer att ställa sig i frågorna är inte avgjort ännu. Regeringen har lagt fram sitt förslag till hållning, men de behöver EU-nämndens godkännade först. Där avgörs frågan på fredag.

Generellt så räknar regeringens förhandlare med att få vika sig i vissa hjärtefrågor, bland annat kring att se till att länderna kontinerligt ökar ansträningarna för att öka mängden förnybart i energimixen. Men förhoppningen ställs till att parlamentet tar en mer ambitiös hållning, vilket också är något som de ser ut att göra.

Ministerrådet ska sedan, om de kommer överens, inleda slutna trilogförhandlingar med parlamentet och kommissionen. Detta kan dock ta sin tid, då parlamentet skjutit fram omröstningen kring bland annat elmarknadsförslagen till efter jul.

Dokumentation

Andelen energi från förnybara källor (i procent av den slutliga energianvändningen) 2015

  • EU 16,7
  • Sverige 53,9
  • Finland 39,3
  • Lettland 37,6
  • Österrike 33
  • Danmark 30,8
  • Kroatien 29
  • Estland 28,6
  • Portugal 28
  • Litauen 25,8
  • Rumänien 24,8
  • Slovenien 22
  • Bulgarien 18,2
  • Italien 17,5
  • Spanien 16,2
  • Grekland 15,4
  • Frankrike 15,2
  • Tjeckien 15,1
  • Tyskland 14,6
  • Ungern 14,5
  • Slovakien 12,9
  • Polen 11,8
  • Cypern 9,4
  • Irland 9,2
  • Storbritannien 8,2
  • Nederländerna 5,8
  • Malta 5
  • Luxembourg 5


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00