Fritt fram för Brexit

På måndagskvällen undanröjdes det sista hindret för Brexit. Det brittiska parlamentets över- och underhus gav då sitt godkännande till premiärminister Theresa May att lämna in ansökan om skilsmässa från EU.

Det har spekulerats i att hon skulle göra slag i saken redan idag, tisdag, men det verkar som att begäran kan dröja till slutet av mars i enlighet med den ursprungliga tidsplanen.

– Vi är fortfarande på rätt spår med det tidsschema jag lade fram för sex månader sedan, sade Theresa May inför parlamentet på tisdagen enligt Bloomberg.

"This is not a moment to play politics or create uncertainty," Theresa May tells MPs https://t.co/gwizFXBHO8 pic.twitter.com/IY1Ycj6ZIJ

— Bloomberg Brexit (@Brexit) March 14, 2017

Parlamentsledamöterna röstade även ner de föreslagna tilläggen till lagen om utträdesansökan där man ville ge parlamentet rätt att godkänna eller förkasta de slutgiltiga utträdesvillkoren samt ge garantier till de EU-medborgare som bor i Storbritannien att de får bo kvar.

I Storbritannien lever ungefär tre miljoner människor från andra medlemsländer. Regeringen vill inte redan nu ge dem löften utan kunna spela fram deras rätt att fortsätta bo och arbeta i landet som ett kort i de kommande förhandlingarna med EU som kommer bli svåra.

Två år av komplicerade förhandlingar

När väl Theresa May har lämnat in ansökan har parterna enligt artikel 50 i EU:s fördrag två år på sig att enas och besluta om ett utträdesavtal. Den perioden kan förlängas men det kräver godkännande från alla övriga 27 EU-länder.

Är Storbritannien och EU inte överens inom den angiva tidsperioden uppför de nuvarande regelverken att gälla och Storbritannien står då utan avtal. Pressen ligger därför främst på den brittiska regeringen när den väl lämnat in utträdesansökan då två år är en väldigt kort förhandlingsperiod.

När Grönland lämnade dåvarande EEG på 80-talet förhandlade man i tre år trots att parterna egentligen bara hade fiske som enda diskussionspunkt. Relationen mellan Storbritannien och EU är betydligt mer komplicerad. Det är många tillgångar och skulder som ska gås igenom och fördelas och det rör även uppskattning av framtida åtaganden som pensioner till brittiska tjänstemän inom EU-byråkratin.

Det har uppskattats att Storbritannien kan få betala en så kallad Brexitnota på uppåt 60 miljarder euro vilket motsvarar tre årsavgifter till EU.

Skottland rösta om självständighet

Situationen för den brittiska regeringen försvårades också på måndagen då Nicola Sturgeon, Skottlands försteminister tillika partiledare för skotska nationalistpartiet, meddelade att hon skulle sätta igång förberedelserna för en andra folkomröstning om självständighet. Det är ett svar på Brexit då skottarna med bred majoritet röstade för att stanna inom EU.

När skottarna röstade om självständighet hösten 2014 ville 55 procent stanna kvar inom Storbritannien. Men opinionsmätningar har visat att stödet för att Skottland som idag är en självstyrande riksdel ska lämna unionen med Storbritannien har vuxit sedan den brittiska folkomröstning om EU-medlemskap i juni förra året.

Nicola Sturgeon uppger att hon har försökt få till en kompromiss med regeringen i London men att hon bemötts av ett orubbligt motstånd. Därför söker hon stöd för att hålla en andra folkomröstning någon gång mellan hösten 2018 och våren 2019.

Theresa May beklagar Sturgeons agerande.

– Det är inte läge att spela politiskt spel eller skapa osäkerhet. Nu behöver vi enas, sa hon inför parlamentet.

För Theresa May blir de kommande förhandlingarna med EU en svår balansgång där hon måste försöka tillgodose kraven från såväl skottarna som EU-skeptikerna på hemmaplan.