Experter: Målet politiskt farligt

ARBETSLÖSHET. Andelen av befolkningen som jobbar i EU ökar. Sverige toppar sysselsättningslistan och har redan nått målet för 2020. Däremot beskriver experter Sveriges mål om att ha EU:s lägsta arbetslöshet som konstigt och politiskt farligt.

Andreas Liljeheden

En allt större andel av befolkningen inom EU jobbar. Enligt färska siffror för 2016 från EU:s statistikbyrå, Eurostat, har sysselsättningsgraden bland de som är mellan 20-64 år ökat till rekordnivån 71,1 procent. Det är en procentenhet högre jämfört med 2015.

Bland europeiska män i arbetsför ålder jobbar 76,9 procent. Motsvarande siffra för kvinnor är 65,3.  EU har som mål att nå 75 procent sysselsättning år 2020. Medlemsländerna har olika nationella mål baserat på sina förutsättningar men sju länder, däribland Sverige, har redan nått sina respektive mål.

Sverige toppar sysselsättningslistan

Högst andel arbetande befolkning har Sverige med 81,2 procent. Sverige ligger också i topp när det gäller sysselsättning bland äldre mellan 55-64 år. Den ligger på 75,5 procent. Skillnaden mellan de svenska könen är i jämförelse med andra länder låg, ungefär fyra procentenheter. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Nederländerna kommer strax bakom Sverige med en andel arbetande på mellan 77-78 procent.

 

Källa: Eurostat

Lägst sysselsättningsgrad har Grekland, Kroatien, Italien och Spanien. Flera av dessa länder ligger också i botten när det gäller andelen äldre som jobbar och de har de största gapen mellan män och kvinnor.

Långt kvar till konstigt arbetslöshetsmål

Sysselsättningsgraden, som är en procentenhet av den totala befolkningen i arbetsför ålder, är alltså hög i Sverige. Däremot är det en bra bit kvar till målet som den svenska regeringen har satt upp där man vill ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Enligt de senaste siffrorna från Eurostat ligger den svenska arbetslösheten på 6,8 procent. Det är under EU-snittet men långt ifrån de lägsta nivåerna i Tjeckien och Tyskland som ligger under fyra procent. Faktum är att hälften av EU-länderna har lägre arbetslöshet än Sverige.

 

Källa: Eurostat

Enligt en beräkning som Svenskt Näringsliv gjorde för ett år sedan behöver Sverige skapa 460 000 nya jobb fram till 2020 för att nå målet. Då räknade man dock med en högre lägsta arbetslöshet på EU-nivå. Idag skulle det sannolikt krävas betydligt fler nya jobb.

Samtidigt skulle det kanske inte spela så stor roll om Sverige skulle misslyckas i ambitionen att ha den lägsta arbetslösheten i EU om tre år. Ekonomiska experter som Altinget har pratat med menar att målet i sig inte är särskilt meningsfullt.

– Om du tar det här målet bokstavligt så blir det konstigt. Sverige har en annan monetär politik än euroområdet till exempel och kan då ha en annan ekonomisk cykel. Då har målet ingen mening. Har du en annan cykel så betyder det inte att du har den bästa arbetsmarknaden bara för att du har lägst arbetslöshet, säger Grégory Claeys på den Brysselbaserade ekonomiska tankesmedjan Bruegel.

Claire Dhéret, som är analytiker på European Policy Centre håller med. Det är bättre att titta på den egna arbetsmarknaden över tiden och hur den utvecklas snarare än att jämföra sig med andra länder. Och man behöver titta på andra saker och inte bara arbetslösheten.

– Du behöver komplettera arbetslösheten med andra indikatorer som sysselsättningsgrad och långtidsarbetslöshet. Den ligger under två procent i Sverige, bland de lägsta i EU. Men du behöver också titta på vad det är för typ av jobb som skapas. Det finns en ökande segmentering på den svenska arbetsmarknaden, säger hon.

Farligt politiskt löfte

Grégory Claeys på Bruegel menar att det är väldigt svårt och rent av farligt politiskt att sätta mål på arbetslöshet då ingen regering har full kontroll över den såvida man inte skapar jobben genom offentliga anställningar.
Claeys är fransman och pekar på sin avgående president François Hollande som gav liknande löften innan han vann valet 2012.

– Han var till och med mer vag. Han utlovade ingen siffra eller att vara bäst, bara att arbetslösheten skulle minska. Men det tog lång tid innan den började minska och då var det för sent, säger Claeys.

Han ser det misslyckandet som en av anledningarna till Hollandes extremt låga stöd bland väljarna. Något som gjorde honom till den första franska president att inte ställa upp för omval.

Dokumentation

Sysselsättningsgrad
Sysselsättningsgraden är andelen arbetande av den arbetsföra befolkningen mellan 20-64 år. EU har som mål att den ska uppgå till 75 % år 2020. Enligt siffror från Eurostat låg sysselsättningsgraden 2016 på 71,1 %. Sverige hade högst sysselsättning, 81,2 %. Sverige har därmed redan nått sitt nationella mål som uppgår till 80 % sysselsättning.

Arbetslöshet
Arbetslöshet är andelen personer utan jobb i förhållande till arbetskraften. En arbetslös person ska vara mellan 15-74 år, ha aktivt sökt jobb den senaste månaden och ska kunna börja jobba inom två veckor. Den svenska regeringen har satt som mål att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Idag ligger den på 6,8 %. Hälften av de andra EU-länderna har lägre arbetslöshet. Ekonomiska experter menar dock att målet är meningslöst då det beror på utvecklingen i andra länder.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00