”EU-länderna vill ha långtgående handelsavtal”

När EU under högtidiga former på ett möte i Prag våren 2009 påbörjade förhandlingar om ett frihandelsavtal med Kanada var det nog få som trodde att det skulle ta nästan åtta år innan det skulle träda i kraft. Och att det då bara skulle gälla provisoriskt och delvis.

Europaparlamentet godkände CETA-avtalet på onsdagen men för att gälla fullt ut måste det tröskas igenom ett 40-tal nationella och även regionala parlament vilket kan ta flera år till. Från det att man startade processen kommer det alltså ta en bra bit över tio år.

CETA har, liksom TTIP-avtalet med USA, varit kontroversiellt och motståndet har varit omfattande. Många menar att den typen av avtal bara gynnar multinationella storbolag och att de riskerar att försvaga europeisk miljö- och arbetsskydd. EU-kommissionen som leder förhandlingarna har försäkrat att så inte är fallet men har haft svårt att övertyga.

Ett sätt att snabba på processen och minska kontroverserna vore att göra avtalen mindre omfattande och helt enkelt ta bort delar som är komplicerade.

Ta bort investeringar och hållbar utveckling

Christofer Fjellner (M) som har handel som huvudfokus som europaparlamentariker ser problem i att EU måste driva igenom långtgående avtal genom så många parlament.

– Ett sätt att få avtal godkända lättare vore att göra dem mindre omfattande. Att ta bort saker som portföljinvesteringar, transportgrejer och framförallt det som handlar om hållbar utveckling. Om man vill att EU ska ha ansvar och kompetens så är det de delarna man måste ta bort för där har medlemsstaterna exklusiv kompetens, säger han till Altinget.

Fjellner tror dock att det är svårt att få politiskt stöd för det. Och det är inte heller en väg han skulle vilja gå.

– Ska vi ha bra avtal så måste de vara omfattande. Idag är det få handelshinder som består av traditionella tullar. Det handlar om regler och då måste man sätta sig ner och diskutera hur man underlättar de reglerna. Det gör att våra handelsavtal blir ganska omfattande.

Detta är vad EU-länderna vill ha

Cecilia Malmström, EU:s handelskommissionär, säger att man kan diskutera enklare avtal. Men hon poängterar att hon förhandlar för EU:s räkning efter de riktlinjer som hon får av medlemsländerna. Och de mandat hon har fått är långtgående.

– Medlemsländerna och medborgarna har i alla år krävt att vi inte bara tittar på de rent ekonomiska aspekterna som tullar och att öppna upp marknader utan också för in EU:s värderingar, samarbete kring arbetsstandarder och hållbar utveckling. Och när vi har det så säger de att det är för stort. Det är för komplicerat. Så man får bestämma sig här, säger Cecilia Malmström när Altinget träffar henne i samband med CETA-omröstningen i Strasbourg.

De som är emot CETA och TTIP vill inte heller se mindre omfattande avtal i första hand utan en annan typ av avtal.

– Man kan ha handelsavtal där vi sätter mål för klimatet, arbetsrätten och folkhälsan. Man kan ha regelsamverkan men man ska konstruera det på ett sätt som gör att man inte gör en gräddfil för storföretagen och deras lobbyister, säger Malin Björk (V) till Altinget.

Bodil Valero (MP) som också röstade emot CETA på tisdagen är inne på samma linje.
– Det handlar inte om enkla eller komplicerade avtal. Handel är bra men vi vill hitta andra modeller som är rättvisare, säger hon.