EU-kommissionärens miljötips till Sverige

Sveriges gröna skatteväxling har stannat av under senare år. Det skriver EU-kommissionen i sin genomgång av hur Sverige har genomfört EU:s miljöpolitik. Sverige ligger mycket lågt vad gäller miljöskatteintäkternas andel av totala intäkterna från skatter och sociala avgifter; 5,18 procent år 2014.

Det är bara två länder som har lägre andel i jämförelsen: Bulgarien och Frankrike. Genomsnittet för EU var 6,35 procent och tre länders inäkter från miljöskatterna översteg tio procent: Slovenien, Ungern och Grekland.

"Sveriges övergång till miljöskatter tycks ha förlorat en del styrka sedan den gröna skatteväxlingen avslutades 2006. Andelen skatter på transport är fortfarande relativt liten, och det gäller även skatterna på föroreningar och resurser." skriver EU-kommissionen i sin rapport. Det är något som Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores instämmer i.

Fores: Längre efter än vi tror

– Jag delar EU-kommissionens analys. Sverige har tappat tempo i grön skatteväxling. Vi ligger långt efter, mycket längre än vad vi tror, säger han till Altinget.

En studie från 2016 med utgångspunkt i miljöskattenivåer i liknande länder visar att det kan finnas en stor potential för en skatteväxling från arbete till miljöskatter i Sverige, vilket skulle kunna utnyttjas för att öka intäkterna eller minska andra skatter. 

Mattias Goldmann säger att Sverige borde ta tillfället i akt och kombinera två områden som EU-kommissionen pekar ut, behovet av grön skatteväxling och behovet av att förbättra luftkvaliteten, ett problem som till stor del orsakas av vägtrafiken.

– Man kan slå ihop de två, man ökar den gröna skatteväxlingen genom att införa skärpta styrmedel som ger bättre luftkvalitet, säger han.

Alla länder har granskats

 EU-kommissionen har inte bara granskat Sveriges miljöpolitik, utan har granskat hur varje enskilt medlemsland har genomfört EU:s miljöpolitik (klimatpolitiken ingår ej i granskningen). Det är första gången granskningen görs och det handlar inte inte om en jakt på syndabockar. Det var miljökommissionär Karmenu Vella mycket noga med att betona, när han presenterade genomgången vid en pressträff på måndagen.

Genomgången av "framgångarna, möjligheterna och svagheterna" i EU-ländernas miljöpolitik är snarare tänkt att fungera som en inspirationskälla där länderna kan lära av varandras goda exempel, enligt kommissionär Vella.

– Det är inte en rankning. Det handlar inte heller om shaming and blaming, sade han och beskrev istället resultatet som en verktygslåda – med idéer och stöd – för länderna.

EU-kommissionen lyfter Miljömålsrådet

Sverige får i rapporten beröm för att vara bra på innovativa strategier. Sverige har exempelvis goda resultat när det gäller återvinning av avfall, myndigheternas miljömålsråd lyfts också fram som ett bra initiativ samt 2014 års strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Det finns områden där vi har goda kunskaper, men borde använda dem för att genomföra åtgärder. Ett sådant exempel är, enligt EU-kommissionen, att minska jordbrukets miljöpåverkan "vilket skulle bidra till att skapa en mer gynnsam status för fåglar och livsmiljöer.

Bland det som EU-kommissionen lyfter som "viktiga utmaningar", det vill säga områden där EU-kommissionen inte är tillfreds, finns att minska utsläppen av luftföroreningar och förbättra övervakningen av svenska marina vatten.

Utöver detta får Sveriges regering får en lång rad råd på vägen från EU-kommissionen och kommissionär Karmenu Vella, bland annat:

• Stärka de befintliga åtgärderna för en cirkulär ekonomi.
• Ytterligare främja gröna investeringar
• Införa nya strategier, inklusive ekonomiska styrmedel, för att ytterligare minska uppkomsten av avfall, och främja förebyggande, återanvändning och återvinning.
• Växla från förbränning av återanvändbart och återvinningsbart avfall, till exempel genom att successivt fasa ut subventioner för förbränning/införa förbränningsskatter.
• Slutföra processen för att utse särskilda bevarandeområden, framför allt marina områden, och införa tydligt definierade bevarandemål och nödvändiga bevarandeåtgärder för områdena.
• Förbättra bevarandestatusen för livsmiljöer i skogsmark, gräsmark och sanddyner.
• Upprätthålla den nedåtgående utsläppstrenden för luftföroreningar för att fullt ut iaktta gränsvärdena för luftkvalitet och minska luftföroreningarnas skadliga inverkan på hälsa, miljö och ekonomi.
• Minska utsläppen av kväveoxid (NOx) för att iaktta gällande nationella utsläppstak och/eller minska utsläppen av kvävedioxid (NO2).
• Minska PM10-utsläppen och halten av partiklar i atmosfären, bland annat genom att minska utsläppen i samband med energi- och värmeproduktion med fasta bränslen, transport och jordbruk.
• Se över och förbättra åtgärderna för att minska hydromorfologisk belastning i avrinningsområden. Principerna för tillståndsgivning för att möjliggöra eller behålla vattenkraftverk bör också ses över och uppdateras.
• Intensifiera insatserna för att genomföra direktivet om miljöansvar med proaktiva initiativ, framför allt genom att upprätta ett nationellt register över miljöincidenter. Sverige bör vidare vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa ett effektivt system för ekonomisk säkerhet för miljöansvar.
• Vidta nödvändiga åtgärder för att se till att icke-statliga miljöorganisationer får behörighet att invända mot en offentlig myndighets handlingar eller försummelser, helt i enlighet med EU-lagstiftning samt Århuskonventionen.