EU enas om strategi för Brexit

Efter bara en timmas diskussion skrev Rådets ordförande Donald Tusk att EU:s ledare hade enats om riktlinjer inför förhandlingarna med Storbritannien om Brexit.

Guidelines adopted unanimously. EU27 firm and fair political mandate for the #Brexit talks is ready. #EUCO

— Donald Tusk (@eucopresident) April 29, 2017

Att man lyckades komma överens om riktlinjerna så snabbt är viktigt för EU som vill visa enad front gentemot Storbritannien.

– Vi har en mycket tydlig ambition att vi måste vara eniga i de här förhandlingarna, vi kan inte springa åt olika håll, säger Löven till Altinget i Bryssel.

I stora drag har man gått på det förslag som Donald Tusk tog fram strax efter det att Storbritannien aktiverade Artikel 50 och begärde utträde i slutet av mars.

Säkra rättigheter för miljoner EU-medborgare

I första hand vill EU-ledarna få garantier från britterna om att deras medborgare som bor i Storbritannien ska få bo och jobba kvar och ha samma rättigheter som brittiska medborgare. Det bor flera miljoner EU-medborgare i Storbritannien, däribland 100 000 svenskar, och man vill inte att de ska diskrimineras.

Man vill också ge klarhet om vilka regler som gäller för europeiska bolag som verkar i landet.

I andra hand vill man enas om hur mycket Storbritannien ska betala när landet lämnar. Från EU:s sida är man noga med att poängtera att det inte handlar om böter eller en Brexitavgift utan bara om att britterna ska stå fast vid finansiella åtaganden som man gjort tidigare. Det har pratats om en summa på 60 miljarder euro vilket britterna menar är alldeles för högt.

Gibraltar och enat Irland känsligt för Storbritannien

Inför mötet har det varit mycket diskussion om hur Gibraltar och Irland påverkas av Brexit. När det gäller den brittiska enklaven på spanska sydkusten stod det i utkasten till riktlinjerna att Spanien skulle få vetorätt över alla framtida beslut mellan EU och Storbritannien som påverkar Gibraltar.

Det har retat upp britterna och vissa har dragit liknelser med Argentinas ockupation av Falklandsöarna på 80-talet och deklarerat att Storbritannien minsann skulle försvara Gibraltar med samma medel, det vill säga militärt.

När det gäller Irland vill EU undvika en hård gräns mellan landet och Nordirland som hör till Storbritannien. I en deklaration som ska läggas till villkoren skriver man också att ett enat Irland, det vill säga om Nordirland skulle inkorporeras i Irland, skulle få vara medlem i EU. Likt Östtyskland när landet enades med Tyskland. Även detta är känsligt för britterna.

Verkliga förhandlingar dröjer

Från EU:s sida är man också tydlig med att man först måste reda ut själva skilsmässan. Först därefter kan man börja prata om framtiden. I praktiken betyder det att när man är överens i stora drag om villkoren för utträdet och EU fått tillräckliga garantier för sina önskemål kan man börja förhandla om ett frihandelsavtal med Storbritannien. Det är EU:s ledare som ska avgöra när man har nått ”tillräckliga framsteg”.

Villkoren som EU-ledarna nu har enats om ska mynna ut i ett förhandlingsmandat till chefsförhandlaren, fransmannen och före detta EU-kommissionären, Michel Barnier. Verkliga förhandlingar väntas dock skjutas fram till efter det brittiska valet den 8 juni. En förhandlingsomgång väntas innan sommaruppehållet men först i höst spås man komma man igång på allvar.