Arbetsgivare och fack tvistar om nya regler för utländsk arbetskraft

UTSTATIONERING. De föreslagna reglerna för utstationering som ska bestämma arbetsvillkor och löner för utländska arbetare i EU kommer försvåra för företagen och hämma den ekonomiska utvecklingen menar Svenskt Näringsliv. LO avfärdar kritiken och kallar det fånerier.

– Låt den ordning som nu har satt sig vara. Vi behöver inte fler söndrande förslag, säger Gabriella Sebardt, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

– De (Svenskt Näringsliv) menar att förslagen kommer skapa kaos men så är det inte. De fånar sig, kontrar Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO.

Reglerna för utstationering som handlar om lön och villkor för utländska arbetare som jobbar tillfälligt i ett annat EU-land är omtvistade. Särskilt i Sverige där frågan ställdes på sin spets i och med tvisten med det lettiska byggföretaget Laval för över tio år sedan.

Enligt de nuvarande reglerna kan arbetare som skickas till andra medlemsländer av sina arbetsgivare få minimilön eller den lägsta lönen enligt kollektivavtal. EU-kommissionen har föreslagit förändringar som i stort går ut på att utländska arbetare generellt ska ha samma ersättning och jobba under samma förhållanden som inhemska arbetare.

Den svenska regeringen och facken som har drivit på välkomnar förslagen. På Svenskt Näringsliv ser man dem som ett komplicerande regelverk som hotar den fria rörligheten på arbetsmarknaden och den ekonomiska tillväxten.

Ersättning – ett vagt begrepp

Det är bland annat begreppet ersättning som Svenskt Näringsliv stör sig på i Kommissionens förslag. Det ordet är tänkt att användas istället för dagens minimilön. Enligt arbetsgivarorganisationen skapar detta utrymme för olika nationella tolkningar och därmed juridisk osäkerhet.

– Att ersätta minimilön med ersättning är jätteproblematiskt. Ersättning är otydligt. Det öppnar för enskilda medlemsländer att förklara vad som ingår och du kan få 27 olika varianter, säger Gabriella Sebardt.

Christian Ardhe, Brysselchef på Sveriges Byggindustrier som representerar den bransch som använder flest utstationerade arbetare, håller med.

– I Sverige har vi sju olika kollektivavtal inom byggsektorn. Vilket av dem ska gälla? Med minimilön vet vi vad som gäller, säger han.

På LO gillar man dock begreppet ersättning.

– Det handlar om att ta med andra lönebestämmelser, inte bara den lägsta lönen. Till exempel om du har tio års branscherfarenhet eller viss utbildning, säger Claes-Mikael Jonsson till Altinget.

Tidsgräns ställer till problem

På en punkt är dock fack och arbetsgivare ense. Den tidsgräns för utstationering på 24 månader som Kommissionen har föreslagit är ett problem menar båda parter, må vara av olika anledningar.

Svenskt Näringsliv pekar på att det är svårt för företag att på förhand fastställa hur lång tid ett uppdrag i ett annat land tar. På LO ser man det som ett problem eftersom graden av likabehandling mellan inhemska och utländska arbetare skiljer sig beroende på uppdragets längd enligt Kommissionens förslag.

– Man säger att man ska skapa likabehandling men då måste den likabehandlingen gälla från dag ett och inte efter 24 månader, säger Claes-Mikael Jonsson.

Den föreslagna tidsgräsen på 24 månader kommer dock inte träffa så många utstationerade arbetare. Även om några stannar så länge så är det ovanligt. I genomsnitt stannar de utomlands i fyra månader enligt EU-kommissionens statistik. Däremot kommer många omfattas av de föreslagna reglerna i stort. Samma statistik visar nämligen att antalet arbetare som jobbar tillfälligt i ett annat EU-land har ökat kraftigt de senaste åren.

450 000 polacker jobbade utomlands

EU-kommissionen uppskattar att det 2015 fanns över två miljoner utstationerade arbetare vilket innebär en ökning med över 40 procent jämfört med 2010. En stor andel, ungefär 36 procent, jobbade inom byggsektorn.

Polen är det medlemsland som skickar klart flest, 2015 jobbade över 450 000 polska arbetare utomlands tillfälligt. En stor andel av dem korsade gränsen mot Tyskland som är det EU-land som tar emot flest utländska arbetare.

 
 

Källa: EU-kommissionen

De länder som skickar störst andel av sin totala arbetskraft utomlands är Luxemburg, Slovenien, Slovakien, Kroatien, Portugal och Polen. De som tar emot flest jämfört med den totala arbetskraften i landet är Luxemburg, Belgien och Österrike.

Sverige kvalar in på topp-10-listan över de länder som tar emot flest utländska arbetare i antal. 2015 jobbade över 37 000 personer från andra EU-länder tillfälligt i landet medan ungefär 12 500 svenskar jobbade tillfälligt utomlands.

På Svenskt Näringsliv säger man på att dessa 37 000 utländska arbetare bidrar i relativt stor utsträckning till den ekonomiska aktiviteten.

Värt över 4 miljarder kronor

Enligt en rapport från analyshuset Damvad som Svenskt Näringsliv har beställt uppgick det samhällsekonomiska värdet av utstationerade personers arbetsinsatser i Sverige under 2015 till 4,1 miljarder kronor. Bara i byggsektorn där över 16 000 utstationerade jobbade uppgick värdet till över två miljarder. De totala skatteintäkterna uppskattas till 900 miljoner. Intäkter som Svenskt Näringsliv menar att Sverige kan gå miste om på grund av Kommissionens förkrångligande förslag.

Gabriella Sebardt ser det som en del av en mer protektionistisk politik där man vill skydda de egna arbetarna från utländsk konkurrens.

– Man pratar om att skydda arbetarna men det är inte de länder som skickar arbetare som vill ha detta, säger hon.

Motståndet mot Kommissionens förslag har mycket riktigt varit stort i vissa EU-länder, särskilt i forna östblocket där man befarar att den egna arbetskraften kommer förlora konkurrenskraft. Elva länder försökte stoppa Kommissionen genom att dela ut ett så kallat gult kort. De hävdade att förslaget bröt mot subsidiaritetsprincipen som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Kommissionen valde trots det att att lägga fram förslaget utan ändringar. Nu ligger dock frågan i händerna på EU-parlamentet och medlemsländerna i rådet. Siktet är inställt på att de ska enas internt innan sommaren för att sedan diskutera med varandra under hösten. Med tanke på hur splittrade EU-länderna är i frågan väntas svåra förhandlingar.

Forrige artikel Nyval i Storbritannien Næste artikel Tidiga samtal om frihandel efter Brexit Tidiga samtal om frihandel efter Brexit