Ygeman stänger dörren för beredskapspolisen

POLIS. Inrikesminister Anders Ygeman tänker inte återinföra den gamla beredskapspolisen. Han är dock öppen för att på andra sätt avlasta en ansträngd poliskår och utesluter inte att brandmän kan få polisiära uppgifter.

Beredskapspolisen, som användes för att avlasta och förstärka den ordinarie polisen i vissa lägen, avskaffades 2012 under den borgerliga regeringen. Men i takt med att problem för polisen växer har röster höjts för att återskapa den. I debattinlägg på Altinget har Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet drivit linjen att beredskapspolisen behövs som ett komplement och det är en åsikt som också Beredskapspolisföreningen framfört. Däremot ser inte Polisförbundet några skäl för att återinrätta beredskapspolisen. Det skulle inte råda bot på de grundläggande problemen för svensk polis.

"Många ropar på olika slags snabba lösningar för att rädda polisen. Jag tycker jag att det är viktigt att besinna sig och istället se hela bilden. Det finns tyvärr ingen quick fix", skriver polisförbundets ordförande Lena Nitz på Altinget.

Avvisar förslagen

Inrikesminister Anders Ygeman (S) svarar ett distinkt ”nej” på frågan om regeringen har planer på att återinföra beredskapspolisen. Däremot kan regeringen tänka sig andra konstruktioner som kan användas.

– Det finns all anledning att fundera på om det finns mellanformer mellan det som vi i dag kallar polisvolontärer och heltidsanställda poliser, säger Ygeman till Altinget.

Han nämner att andra europeiska länder har sådana konstruktioner och att detta även skulle kunna användas i Sverige. Ygeman pekar också på att det redan finns sådana mellanformer och nämner Fjällräddningen.

Brandman kan få polisbefogenhet

Regeringen har nyligen startat en utredning om den kommunala räddningstjänsten och landets brandförsvar. I det uppdraget ingår att granska hur räddningstjänsten ska samarbeta med bland annat polisen och utgångspunkten enligt direktiven är att samverkan ska förstärkas och utvecklas.

Frågan är då om det i framtiden går det att lägga in former av myndighetsutövning för de brandmän som arbetar inom räddningstjänsten. Där är något som Anders Ygeman inte är främmande för.

– Det är inte en omöjlig tanke. Men då kanske det framförallt handlar om åtgärder som vägavspärrningar och insatser vid trafikolyckor. I glesbygden är det ju oftast räddningstjänsten som är först på plats och då kanske de även skulle kunna utföra polisiära uppgifter, säger Ygeman.

Läs mer: Nya krav på räddningstjänst

Finsk och norsk polis kan avlasta

Senare i vår ska riksdagen ta ställning till regeringens förslag om Sverige ska delta i det utbyggda polissamarbetet inom EU och det betyder att utländsk polis kan få agera i Sverige. Enligt Anders Ygeman kommer detta att öka möjligheten att dra nytta av grannländernas polisiära resurser när exempel finska och norska poliskårer får det enklare att gå över gränsen till Sverige. Samarbetet kommer främst att vara aktuellt med våra nordiska grannländer och ska vara ett komplement till svenska resurser, exempelvis i gränsområden till Norge och Finland genom sampatrullering där Norge deltar trots att landet inte är med i EU.

Läs mer: Polis kan få EU-förstärkning

Anders Ygeman har tidigare pekat på att detta inte primärt är ett sätt att lösa bristen på poliser i dessa områden, men att det kan underlätta arbetet och att man kan dra större nytta av att det finns polis på andra sidan gränsen genom att dagens hinder lyfts undan.

– I dag går det som en vägg vid gränsen och man kan inte dra nytta av att det finns polis på andra sidan gränsen. Det blir lättare nu när vi river den väggen, sade Ygeman till Altinget tidigare i vintras.

Forrige artikel Milton: Milton: "Parterna har stort ansvar" Næste artikel Regeringen springer förbi egen utredning om värmeskatt