Ygeman ovillig att öppna PKU-registret

I slutet på maj tillsatte regeringen en utredning som ska se över lagstiftningen för biobanker. I uppdraget till utredaren Johanna Adami ingår den kontroversiella frågan om det så kallade PKU-registret (se faktaruta) bör öppnas för utredning av vissa grövre brott.

Men inrikesminister Anders Ygeman, med ansvar för just polisen, är skeptisk för att göra blodproverna från 3,3 miljoner barn som finns i registret tillgängliga för annat än forskning.

– Min grundval är en försiktig skepsis. Jag tror att risken är större än den potentiella nyttan när det gäller förtroendet för forskningen och den insamling som sker, säger han till Altinget efter ett seminarium om DNA-teknik och etik under Almedalsveckan.

Oklara besked från S

Det har tidigare varit svårt att få några mer detaljerade kommentarer från regeringen kring avsikterna med att låta utreda frågan. Vare sig sjukvårdsminister Gabriel Wikström, justitieminister Morgan Johansson eller forskningsminister Helene Hellmark Knutsson har velat gå in på var man står i principfrågan och varför man har ändrat sig – Socialdemokraterna har tidigare i regeringsställning varit uttalade motståndare till att glänta på PKU-registret för att utreda brott.

– Vi har inte satt ner foten i sak, sade justitieminister Morgan Johansson till TT i början av juni.

– Det är en öppet ställd fråga. Det är så vi jobbar med utredningar. Vi har fortfarande inte tagit ställning, sade sjukvårdsminister Gabriel Wikströms (S) pressekreterare Helena Paues till Altinget.

Min grundval är en försiktig skepsis.

Anders Ygeman

I utredningens uppdrag ingår, förutom frågan om att använda PKU-registret vid rena brottsutredningar, även att överväga tillgång för försäkringsbolagen i vissa särskilda fall samt vid identifiering av döda, vilket skett vid ett tillfälle, efter tsunamikatastrofen i Thailand.

– Vi får väl se vad utredningen kommer fram till. Vi pratar ju om flera olika delar och flera olika aspekter. Men min grundhållning är att man ska vara väldigt försiktig med att få använda data som är insamlade under en hatt, eller en förespegling, till något som kan uppfattas vara väldigt långt från det syftet. Då riskerar man att tappa tilliten, säger Anders Ygeman till Altinget.

Förra regeringen backade

Förra regeringen inledde en motsvarande utredning av frågan om PKU-registret och brottsutredningar, men valde att avbryta utredarens arbete i den delen och ge motsatta direktiv – att utredaren istället skulle föreslå en lagstiftning som säkerställer att registret inte används till annat än forskning. Detta då det uppstått sprickor inom Alliansen i frågan och den pågående utredningen ansågs skapa onödig skada på förtroendet för registret, vilket märktes konkret genom att ett ökat antal personer begärde utträde.

Någon rädsla för att den nu pågående utredningen, som har ett mycket öppet direktiv, ska skapa oro och skada allmänhetens förtroende för biobanken har dock inte Anders Ygeman.

– Det tror jag inte. Tvärtom så är ju begränsningarna i lagen ganska begränsade i dag. Om man då kanske då till och med striktar upp regelverket kan du få en bättre begränsning och därmed en bättre tillit, säger Anders Ygeman och syftar på att registret användes vid utredningen av mordet på Anna Lindh samt efter tsunamin.

Andra vägar lösa fler brott

Enligt Anders Ygeman är det första steget för att förbättra polisens tekniska möjligheter vid brottsutredningar att fler prover ska samlas in till polisens eget DNA-register, som innehåller prover från dömda och misstänkta. Här krävs det inte ny lagstiftning, utan det är polisens eget interna arbete som ska förbättras.

Anser man sedan att det behövs en bredare databas än så, då anser Anders Ygeman att det kan finnas anledning att istället överväga om de fingeravtryck som tas när svenska medborgare skaffar pass ska få användas för att utreda brott, vilket är mindre känsliga uppgifter än att använda människors blodprover från ett forskarregister, enligt Ygeman.