Vissa landsting populärare än andra

När Sveriges kommuner och landsting har undersökt hur människor i Sverige uppfattar hälso- och sjukvården så hör Landstinget i Kalmar till dem som har anledning att slå sig för bröstet och servera tårta till personalen. Drygt sju av tio av invånarna i Kalmar har högt förtroende för vården, de anser att väntetiderna är någorlunda rimliga, sex av tio anser att vården ges på lika villkor samt nio av tio anser att de har tillgång till den vård de behöver.

Landstingsrådet Anders Henriksson (S) ger de anställda äran.

– Medarbetarna gör ett fint jobb. Vi har arbetat väldigt lång tid med att systematiskt förbättra hälso- och sjukvården, vi styr mot ökad kvalitet och förbättrad tillgänglighet, säger han till Altinget.

Skyller på medierna

Landstinget i Dalarna däremot hör till de landsting som hamnar långt ner i många av diagrammen i rapporten. Bara fyra av tio anser att väntetiderna är rimliga, fem av tio är av uppfattningen att vården ges på lika villkor och knappt åtta av tio anser att de har tillgång till den vård de behöver, lägsta siffran i landet.

Ulf Berg (M), oppostionsråd i Dalarnas landsting, tror att siffrorna hänger mer samman med mediernas rapportering om sjukvården, än om den faktiska kvaliteten och tillgängligheten till vården. 

– Det är fler som har en uppfattning om vården utifrån vad man tar del av i medierna, än att man har tagit del av vården själv, säger han till Altinget.

Det är ju helt oacceptabelt. Det finns ju många som har en egen vårdförsäkring och får snabbare och bättre vård. Det är de som har en annorlunda plånbok. Det är ett underbetyg till den offentliga vården.

Ulf Berg (M) oppositionsråd i Dalarna om att endast 49 procent av invånarna anser att vården ges på lika villkor

Här skiljer sig Ulf Bergs uppfattning åt från Anders Henriksson i Kalmar. Han tror att det är patienternas upplevelse som speglas i mätningen.

– Med all respekt för medias roll, men den upplevelse patienterna får i vården är mycket viktig, säger han.

Dalmasarna föredrar sjukhusen

Vad gäller just Dalarna så skiljer sig invånarnas uppfattning åt vad gäller förtroendet för sjukhusen och för vårdcentralerna. Drygt hälften har ett högt förtroende för vårdcentralerna, vilket är näst lägst i landet. Medan 66 procent har högt förtroende för sjukhusen, vilket är precis under rikssnittet.

Det kopplar Ulf Berg samman med bristen på privata alternativ, i hela Dalarna finns endast en handfull privat drivna vårdcentraler.

– Man har haft S-styre här i alla tider. Med fler aktörer blir det en mer sund konkurrens om patienter och arbetskraft, säger han.

Bättre förtroende med fast läkare

Anders W Jonsson (C), riksdagsledamot i socialutskottet och läkare, kommer från Gävleborgs län. Det är det län där förtroendet för sjukvården är lägst i landet, endast 49 procent ha förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet. Anders W Jonsson vill inte recensera sitt hemmalandsting.

– Generellt sett har vi lågt förtroende för hälso- och sjukvården i Sverige. En viktig orsak till det är att allt för få har en fast läkarkontakt. Kontinuitet och tillgänglighet, det är två viktiga punkter, säger han till Altinget.