Vattendelegation vill skjuta fram beslut ett år

Vart sjätte år ska EU-länderna besluta om förvaltningsprogram och åtgärdsplaner enligt EU:s vattendirektiv. Senast den 22 december ska landets fem vattendelegationer har fattat sina beslut om Sveriges vattenförvaltningen de kommande sex åren, 2016-2021. Men med drygt en månad kvar väljer nu Västerhavets vattendelegation att dra i bromsen. Eller snarare så ber delegationen, i en hemställan, att regeringen ska försöka dra i bromsen och skjuta upp besluten ett år.

Flera anledningar att vänta

Det finns flera anledningar till att det vore en dålig idé att hasta fram besluten. Det anser de båda ledamöterna i Västerhavets vattendelegation Agneta Granberg och Monica Didrikson. En anledning är en viktig dom i EU-domstolen som kom så sent som i somras, vars konsekvenser av tidsskäl inte tagits hänsyn till fullt ut i planerna. En annan anledning är att regeringen fortfarande inte gett något besked om den begäran om överprövning av åtgärdsprogrammen som landade på miljö- och energidepartementets bord i april, efter begäran från bland annat Jordbruksverket som ansåg att programmen saknade realistisk finansiering.

– Vi vill invänta regeringens överprövning kring åtgärdsprogrammen. Där ställs olika områden mot varandra och det är en prioritering som enbart politiken kan göra, säger Monica Didrikson som också är ordförande för LRF Väst.

Agneta Granberg, som även är ordförande i Svenskt vatten och (M)-politiker i Göteborg, säger att underlagen har arbetats om sedan i april och att de omarbetade förslagen bör skickas ut på en grundlig remissomgång, vilket tar runt sex månader.

– De är bättre, men fortfarande inte bra. Det krävs mer tid för att få fram bra beslut, säger hon.

Anledningen till att vattendelegationerna har hamnat i nuvarande situation handlar inte enbart om regeringens tystnad, utan det finns också andra orsaker, enligt Agneta Granberg.

– Delvis tror jag det beror på en otydlig organisation. Det är så många inblandade i vattenfrågorna, vattenmyndigheterna, Havs- och vattenmyndigheterna och länsstyrelserna. Sen så har vi också mycket vatten i Sverige.

Bara Västerhavet har skrivit till regeringen

Ingen av de övriga fem vattendelegationerna har fattat något beslut om att skicka in en hemställan med samma budskap som den från Västerhavet. Men de ledamöter som Altinget pratar med vittnar alla om att det är ont om tid, underlag som fortfarande ska fram – och ett frågetecken kring regeringens tystnad.

Ola Burström, S-politiker och ledamot i Bottenvikens vattendelegation, är beredd att gå till beslut i december. Men kan också tänka sig att inte göra det.

– Jag har personligen inget emot att skjuta på beslutet, säger han.

Roine Morin, ledamot i Södra Östersjöns vattendelegation och hållbarhetschef på Södra, säger att han instämmer i det Västerhavet skriver i sin hemställan. Södra Östersjöns vattendelegation ska gå till beslut vid sitt sammanträde den 9 december.

– Utan ett ställningstagande från regeringen blir det ju väldigt svårt att fatta beslut. Vi väntar på regeringen, men det är dödstyst därifrån, säger Roine Morin.

Delegationen skyldig att besluta

Hanna Tornevall är biträdande vattenvårdsdirektör vid Vattenmyndigheten för Västerhavets. Hon arbetar enligt planen att vattendelegationen ska fatta sina beslut i december. Hon instämmer inte i delegationens hemställan. 

– Jag har själv lämnat en avvikande mening som tjänsteman. Delegationen har ett uppdrag att fatta beslut under december 2015.

Går det att fatta beslut utan att regeringen har gjort sin överprövning?

– Min bedömning är att vattendelegationen är skyldig enligt Miljöbalken att fatta beslut i december 2015. Jag har ingen annan information som indikerar att det går att göra på annat vis.