Tvärstopp för enklare upphandling av asylboenden

FÖRVALTNING. Regeringens försök att göra det lättare för Migrationsverket att upphandla flyktingboenden ser ut att misslyckas. Juristerna i Lagrådet säger bestämt nej till de nya regler som regeringen föreslår. I stället borde verkets tjänstemän skickas på kurs, tycker Lagrådet.

Foto: Foto: Tomislav Stjepic
Kristina Gauthier Reberg

Det har inte varit lätt för Migrationsverket att få tag i boenden för alla asylsökande. Upphandlingarna överklagas, och fastnar i utdragna domstolsprocesser.

I väntan på domstolarnas beslut kan Migrationsverket inte använda de erbjudna platserna, utan får ta till tältläger eller den egna receptionen för att ge flyktingarna tak över huvudet.

För att göra processerna smidigare föreslår regeringen ett tillägg i olika lagar om upphandling: ”Rätten ska vid bedömningen ta hänsyn till det som tillförts målet om användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen av det som upphandlas.”

Regeringen vill att lagändringen träder i kraft den 1 mars.

Fakta
2013 gjorde Migrationsverket en stor ramavtalsupphandling som överklagades och inhiberades. Hösten 2015 låg målet i Högsta förvaltningsdomstolen, fortfarande inhiberat.
   För att ändå få fram flyktingboenden delades behovet upp i mindre delar som direktupphandlades. Också direktupphandlingarna överklagades och inhiberades.
   Migrationsverket gjorde då skyndsamma direktupphandlingar och tecknade avtal med dem som vunnit de stoppade upphandlingarna.
   För samma flyktingboenden har verket alltså gjort upphandling i tre stadier. Det har genererat sammanlagt ett hundratal rättsprocesser.
Inhibering innebär att rätten beslutar att Migrationsverket inte får sluta avtal förrän ett överklagande är slutligt avgjort i domstol.

Tanken är att domstolarna inte så lättvindigt ska besluta om inhibition, det vill säga att en överklagad upphandling inte får fullföljas förrän rätten har sagt sitt.

Lagrådet avstyrker

Men Lagrådet säger nej, efter att ha granskat förslaget.

Vi kan inte låta krånglig byråkrati stå i vägen för asylsökandes behov av bostad. Upphandlingslagstiftningen ska vara ett stöd, inte ett hinder, för att ta emot människor på flykt.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S)
Debattartikel Sundsvalls Tidning 18 januari

Om tanken med lagändringen är att den upphandlande myndigheten ska argumentera mer utförligt mot inhibition finns det enklare sätt att ordna det, anser Lagrådet.

”Lagförslaget är föranlett av den rådande flyktingsituationen. En adekvat åtgärd kan då vara att utbilda dem som företräder Migrationsverket om de processuella förutsättningarna i målen”, skriver Lagrådet i sitt yttrande.

”Lagrådet avstyrker att remissens lagförslag läggs till grund för lagstiftning.”

Tidigare har också bland andra Konkurrensverket, Upphandlingsmyndigheten och Svenskt Näringsliv ifrågasatt behovet av den lagändring som regeringen föreslår.

 

Dokumentation

BESLUTSKEDJAN – LAGRÅDSYTTRANDE

Vad händer nu?

Regeringen kan välja att ändå lämna en proposition om lagändringarna till riksdagen. En proposition är planerad till den 26 januari.

Lagrådets yttrande

Regeringens lagrådsremiss



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00