Två beslut som för Sverige närmare Nato

FÖRDJUPNING. I veckan fattar riksdagen två beslut där företrädare för ja- och nejsidan är eniga: Att Sverige kommer allt närmare ett medlemskap i Nato. Men den gemensamma analysen leder till olika slutsatser.

Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, och försvarsminister Peter Hultqvist, vid ett möte i november 2015.
Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, och försvarsminister Peter Hultqvist, vid ett möte i november 2015.Foto: Foto: Nato
Per-Anders Sjögren

Det ena beslutet gäller frågan om att ge regeringen ett bredare mandat att besluta att Sverige ska delta med väpnad trupp i stora militärövningar – utan att först gå till riksdagen för att få klartecken. Det gäller övningar mot kvalificerat motstånd som bland annat sker inom Nato. Den frågan debatterades i riksdagen på torsdagen i förra veckan, och kommer att beslutas nu på onsdag vecka. I riksdagen finns det ett starkt stöd i frågan och det är bara Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som står för motståndet. 

Det andra beslutet gäller det så kallade värdlandsavtalet. Syftet med avtalet är att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid en kris eller konflikt och att underlätta när Natotrupper, efter en inbjudan och ett svenskt beslut, tränar på svenskt territorium. Även här är det regeringspartierna och alliansen som kommer att rösta igenom förslaget när frågan tas upp på onsdag den 25 maj. Förslaget har fått ett brett stöd i det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet och även i denna fråga kommer SD och V att rösta nej.

Trogen partner

De beslut som kommer att fattas i veckan visar ytterligare att Sverige är en av Natos trognaste icke-medlemmar. Eller som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har formulerat saken:

– Det är knappast möjligt att ha ett tätare samarbete med Nato än det som Sverige har, sade Stoltenberg under ett besök i Sverige förra året.

Det går knappt en riksdagsvecka utan att vi har förslag som tvinnar oss hårdare till Nato.

Stig Henriksson
Riksdagsledamot (V)

Detta Nato-närmande har skett sedan mitten av 1990-talet, men ett fullfärdigt medlemskap är långt borta – framförallt då Socialdemokraterna inte tänker ta det steget. Vid åtskilliga tillfällen har S-ministrar som utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist upprepat att Sverige gärna samarbetar med Nato, men medlemskap är inte är inte tänka på.

Nato-förespråkaren Allan Widman (L), ordförande i försvarsutskottet, har svårt att se vad ytterligare Sverige behöver göra för att visa sin Nato-kompatibelt.

– Det mesta är nu avbockat, sade Widman när riksdagen på torsdagseftermiddagen debatterade förslaget om att vidga regeringens mandat kring internationella övningar.

Samma analys

Slutsatsen från Liberalerna och de andra allianspartierna är att Sverige ska ta steget och söka medlemskap i Nato. I debatten sade Widman att regeringens politik har lett Sverige in i ett säkerhetspolitiskt ingenmansland. Utan Nato-medlemskap – inga säkerhetsgarantier, samtidigt som det allt djupare samarbetet med Nato inte skänker någon trovärdighet till talet om alliansfrihet. Omvärlden utgår inte från det vi säger, utan från det som vi faktisk gör, menade Allan Widman.

Även Nato-motståndarna gör en liknande analys. Den förda politiken innebär att Sverige i praktiken närmar sig ett medlemskap i Nato trots att regeringen säger att vi inte ska bli medlemmar och Sverige behöver en trovärdig militär alliansfrihet.

– Det går knappt en riksdagsvecka utan att vi har förslag som tvinnar oss hårdare till Nato, sade Stig Henriksson (V) i debatten.

Det kommande beslutet om att ge regeringen friare händer kring militärövningar leder bara Sverige in i en rustningsspiral, menade han.

Oro för kärnvapen

För svensk del har vårens stora fråga på Nato-fronten varit värdlandsavtalet. På onsdag väntas riksdagen besluta om att godkänna avtalet. Men redan på fredagsmorgonen i förra veckan fick försvarsminister Peter Hultqvist ta sig an frågan i en interpellationsdebatt och då handlar det bland annat om vilka garantier som Sverige har för att avtalet inte innebär att Nato kan föra in eller transitera kärnladdningar på svenskt territorium.

Det är en fråga som har varit upp i debatten tidigare och där kritiker mot avtalet har hävdat att Sverige kan tvingas att accepteras kärnvapen som Nato för in i landet. Detta har dock avfärdats bestämt av försvarsminister Hultqvist. Desinformation, lögn och förbannad dikt, har han kallat uppgifterna.

Uppgifterna om att avtalet leder till kärnvapen på svensk mark har bland annat levererats av ledande miljöpartister i riksdagen, vilket har lett till frågetecken kring vilken inställning som Miljöpartiet som regeringsparti har till avtalet. Tidigare i våras fick språkröret, och utbildningsministern, Gustaf Fridolin förklara vad det är som gäller från Miljöpartiets sida.

– Jag tycker att värdlandsavtalet är bra. Regeringens linje är tydlig. Vi är för ett värdlandsavtal, men vi är mot ett Natomedlemskap, sade Fridolin i riksdagen.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00