”Syriska barn ligger två år före i matematik”

INTEGRATION. Syriska nyanlända lärare kan vara till stor hjälp även för svenska barn, vars kunskaper i matematik har blivit allt sämre, hoppas Camilla Waltersson Grönvall, (M).

Mattias Croneborg

Regeringen och allianspartierna har enats om en rad åtgärder som syftar till att underlätta för kommunerna att ta emot nyanlända i skolorna.

En del handlar om att nyttja kompetensen hos nyanlända vuxna för att de snabbare själva ska kunna bli en resurs i undervisningen.

– Jag tror att det finns många kommuner som famlar i hur man ska möta nyanlända barn. Genom de åtgärder som presenteras i dag kan utredaren visa på rad möjligheter för att gå vidare, säger Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall, (M), till Altinget.

– Min hjärtefråga är att vi kan ta tillvara på nyanländas kompetens. De finns så många duktiga och välutbildade personer som vill vara en tillgång i svensk skola, men som i många fall får sitta månader i passivitet i ett asylboende.

Bred överenskommelse

Det vill regeringen och allianspartierna ändra på. De har enats om flera olika uppdrag till den utredning som regeringen tillsatte nyligen och som handlar om nyanländas elevers utbildning.  

– Besluten idag om tilläggsdirektiv är inom ramen för den migrationspolitiska överenskommelsen, sade utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) på en pressträff där förslagen presenterades. 

Många av de som kommit till Sverige på senare tid är från Syrien.

– Det är inte sällan att de syriska barnen ligger före de svenska barnen så mycket som två år i matematik. Då finns det naturligtvis mycket att lära sig av de syriska lärarna - deras ämneskunskaper och deras sätt att lära ut, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Stora olikheter

Hon påpekar att Syrien är ett land som till skillnad från Sverige har stora olikheter i utbildning. Tio procent har en väldigt låg utbildningsnivå medan en stor del av befolkningen har en hög utbildningsnivå.

– Man får vara försiktigt när man pratar om Syrien och de syriska barnen. Men där det fungerar bra är ämneskunskaperna höga, säger hon

Camilla Waltersson Grönvall tycker att matematik är speciellt intressant i dessa sammanhang.

– Vi fortsätter att falla i det ämnet medan de syriska barnen ligger långt före.

De extra uppdrag som utredningen har fått handlar bland annat om att analysera vilka kunskaper och kompetenser som efterfrågas i skolväsendet, både på kort och lång sikt. Sedan ska dessa kompetenser matchas med de kunskaper som kvinnor och män som är asylsökande eller omfattas av lagen om etableringsinsatser har.

Därtill är det en rad frågor som ska snabbutredas och som alla syftar till att snabbare och bättre få in nyanlända som lärare eller i andra yrken i den svenska skolan. I första hand som en resurs för att undervisa nyanlända elever, men på lite längre sikt som resurs till hela skolan (se faktaruta).

Dokumentation

BESLUTSKEDJAN – KOMMITTÉDIREKTIV

Vad händer nu?

Uppdraget ska redovisas senast den 14 mars 2016. Avsikten är att sedan bereda förslagen "så fort som möjligt". Regeringen räknar med att förslagen kan genomföras utan lagändringar, att det alltså inte krävs något riksdagsbeslut.

Länk till uppdraget. (Nu presenterat som en promemoria men kommer att bli ett kommittédirektiv).

Det är utredaren Ebba Östlin, socialdemokratiskt kommunalråd i Botkyrka, som får de nya uppdragen. Det gamla uppdraget från den 30 november är att föreslå hur friskolor med kö ska kunna ta emot nyanlända elever. 

Eftersom både det ursprungliga och det nya uppdraget är en del av överenskommelsen mellan regeringen och Alliansen finns en bred politisk majoritet. Gustav Fridolin säger att det handlar om snabbutredning.  Därmed lär det bli kortare remisstid än de sedvanliga tre månaderna.  

Nya uppdrag till utredaren 

  • Analysera om förändringar i förutsättningarna för kompletterande pedagogisk utbildning och kompletterande lärare- eller förskollärarutbildning för personer med avslutad utländsk utbildning bör göras, eller om andra ändringar bör göras eller åtgärder vidtas i syfte att få fler behöriga lärare eller förskollärare genom att bättre tillvarata kunskap och kompetens som inhämtats utomlands.
  • Analysera hur möjligheterna kan ökas att kombinera arbete i skolväsendet med validering av kunskap och kompetens, bedömning av utländsk utbildning och olika utbildningsinsatser, exempelvis kompletterande utbildning och utbildning i svenska.
  • Analysera om kravet på att Statens skolverk i vissa ärenden om legitimation ska inhämta yttrande från Universitets- och högskolerådet ska vara kvar.
  • Ge exempel på hur undervisning kan organiseras så att asylsökande och personer som omfattas av lagen om etableringsinsatser kan medverka i undervisning av barn och elever som talar samma språk, arbeta som studiehandledare på modersmål eller modersmålslärare, eller på annat sätt bistå personalen i skolväsendet.
  • Föreslå i övrigt hur skolväsendet bättre kan använda kompetensen och kunskapen hos asylsökande och personer som omfattas av lagen om etableringsinsatser.
  • Undersöka och ge exempel på hur huvudmän kan ge handledning åt asylsökande och personer som omfattas av lagen om etableringsinsatser som arbetar inom skolväsendet och vad som krävs för att huvudmännen ska kunna erbjuda handledning.  
  • Analysera om förslagen utifrån redovisningen av punkterna ovan påverkar den enskildes rätt till ekonomisk ersättning eller skyldighet att betala avgifter.
  • Analysera om det finns behov av att underlätta informationsutbytet mellan berörda myndigheter och andra instanser för att genomföra föreslagna ändringar.
  • Överväga hur lämplighetsbedömning kan genomföras för de personer som ska verka i det svenska skolväsendet, och lämna nödvändiga författningsförslag. 

(Källa: Regeringskansliet)


Nämnda personer

Camilla Waltersson Grönvall

Socialtjänstminister (M)
Lärarutbildning svenska/engelska (ej avslutad), Högskolan i Karlstad och Göteborgs universitet

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00