"Sveriges globala ledarskap för haven börjar på hemmaplan"

DEBATT. Sveriges beslutsfattare bör anta utmaningen att rädda haven, värdera ekosystemens tjänster och låta våtmarker och vattendrag göra en större del av jobbet. Det skriver 22 medlemmar i ett nationellt nätverk för ekosystemtjänster.

I samband med världshavsdagen den 8 juni 2017 arrangerar FN för första gången en stor konferens om världshaven. Sverige och Fiji är initiativtagare och värdar för konferensen som hålls i New York med målet att världens länder ska enas om ett större antal åtgärder för att rädda haven.

Ett viktigt fokusområde är att förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i haven, i synnerhet från landbaserad verksamhet. I sammanhanget har Sverige och resten av världen allt att vinna på att samarbeta med naturens egen förmåga att rena vatten, exempelvis genom att bevara och restaurera våtmarker och naturliga vattendrag.

Bra exempel i New York

Ett av många bra exempel finns i New York. För att förbättra vattenkvaliteten valde delstaten att investera 1,5 miljarder dollar för att skydda och restaurera ekosystemen i avrinningsområdet Catskill Mountains. Detta istället för att bygga ett vattenreningsverk för 6–8 miljarder dollar.

Denna typ av investeringar, som bygger på att tillvarata naturens ekosystemtjänster, är oftast både effektiva och lönsamma. Utöver att rena vattnet som rinner ut i havet så bidrar åtgärderna till extra vattenresurser vid torka, skydd mot översvämningar, attraktiva landskap och en förstärkt biologisk mångfald.

Liknande exempel i Skåne

Ett liknande svenskt exempel finns vid Höje å i Skåne. Ån rinner genom högklassig åkermark där landskapet kring ån har förlorat 90 procent av sina våtmarker medan ån har rätats och därmed förkortats till hälften av sin ursprungliga längd. I ett försök att kompensera för tidigare ingrepp skulle bredare så kallade tvåstegsdiken kunna anläggas längs 12 kilometer av ån. Nyttoeffekterna är flera. Beräknat utifrån en 50-årsperiod och endast tre av tjänsterna – översvämningsskydd, minskade näringsläckage från jordbruksmark samt skydd mot jorderosion – skulle de 12 kilometrarna då bidra med en ekonomisk nytta på totalt 6–12 miljoner kronor.

Klokt investera i ekosystemtjänster

Exemplen från Catskill Mountains och Höje å visar hur kloka investeringar i ekosystemtjänster är ur både ekonomisk och ekologisk synpunkt. Exemplen visar att tidigare beslut om hur marken ska nyttjas fortfarande går att påverka. I Sverige har hela 80 procent av landets våtmarker påverkats av tidigare beslut och av mänskliga ingrepp som kraftigt minskat naturens egen förmåga att rena vattnet från föroreningar. Utdikade våtmarker och uträtade vattendrag gör att vattnet färdas mycket snabbare genom landskapet, vilket medför att mark, växter och mikroorganismer inte hinner fånga upp och bryta ner föroreningar och näringsämnen innan de når haven. Hela samhället går alltså miste om viktiga ekosystemtjänster.

Öka kunskapen om värdena

Att Sverige anordnar en havskonferens i New York är ett uttryck för viljan att ta ledarskap för renare hav. Trots att ekosystemtjänster är grunden i vår välfärd är tjänsterna fortfarande osynliga i många beslut. Med kunskapen om tjänsternas värden kan politiker, organisationer och individer fatta mer medvetna beslut om mark- och vattenresurser.

Vår uppmaning till beslutsfattare runt om i Sverige är: Anta utmaningen att rädda haven, värdera ekosystemens tjänster och låt våtmarker och vattendrag göra en större del av jobbet.

Jens Mentzer, utredare och miljöekonom, Havs- och vattenmyndigheten
Kerstin Sköld, stadsträdgårdsmästare, park- och naturstrateg, Järfälla kommun
Elisabeth Berggren, kommunekolog, Skellefteå kommun
Evelina Eriksson, miljöplanerare, stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad
Karin Stenholm, planarkitekt och klimatanpassningssamordnare, Länsstyrelsen i Hallands län
Carina Wettemark, koordinator Biosfärområde Kristianstads Vattenrike, Kristianstads kommun
Jonas Johansson, samordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd, Lunds kommun
Malin Löfgren, kommunekolog, Haninge kommun
Maria Thordarson, naturvårdsstrateg, Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Lena Bengtén, samhällsstrateg, Luleå kommun
Doris Grellmann, naturvårdsplanerare, Umeå kommun
Jimmy Lundblad, hållbarhetsstrateg, Skogsstyrelsen
Marit Thunberg Werner, program manager, Vinnova
Emelie Bjurå, affärsutvecklare, OBOS Sverige AB
Karolina Brick, miljöchef, Riksbyggen
Tobias Markensten, utredare, Jordbruksverket
Johan Ununger, vd, Saltå Kvarn AB
Johan Niss, naturvårdsstrateg, Länsstyrelsen Skåne
Gerda Kinell, miljöekonom, Vattenmyndigheten Västerhavet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Anders Berngarn, kommunstyrelsens ordförande, Lomma kommun
Therese Jephson, strateg FoU, Kommunförbundet Skåne
Karin Skantze, projektledare, Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att kommunicera ekosystemtjänster

Forrige artikel Debatt: Debatt: "Akut läge på Venhälsan kräver egen budget" Næste artikel SD: Alliansen skyndar till Löfvens undsättning SD: Alliansen skyndar till Löfvens undsättning