Svenska skolans likvärdighet allt sämre

PISA. Ett ökat statligt ansvar kan bryta mönstret med den ökade ojämställdheten i skolorna som PISA-studien visar har ökat. Det säger utbildningsminister Gustav Fridolin som hoppas att Skolkommissionens förslag blir verklighet 2018-2019.

Även om utbildningsminister Gustav Fridolin kallade tisdagens nyhet om de förbättrade PISA-resultaten för ett styrkebesked för Sveriges lärare och elever var han tydlig med att faktumet att ojämlikheten i de svenska skolorna växer inte är acceptabelt. Enligt PISA:s mätningar ligger Sverige nu på samma nivå som OECD-snittet när det gäller likvärdighet i skolan, år 2000 var Sverige ett av de länder som hade allra bäst likvärdighet bland de länder som deltog i studien. 

PISA 2015: Kunskapstappet har tagits igen

– Vi har inte någon anledning att vara nöjda, vi måste bryta ojämlikheten – de flesta OECD-länder och nordiska länder är bättre än Sverige på detta, vi behöver jämlikhet i det svenska skolsystemet, sade ministern under sitt anförande på Rålambshovsskolan där den makteliten inom svensk skola samlats för att diskutera och analysera PISA-resultaten. 

Som Altinget rapporterat om kommer Skolkommissionen lägga fram ett förslag i april om en kompensatorisk resursfördelningsmodell som utgår ifrån ett index grundat på socioekonomiska faktorer. Modellen innebär ett ökat statligt inflytande över skolornas pengar och flera andra förslag som kommer att finnas med, bland annat borttagandet av kösystem till friskolor och uppluckrande av närhetsprincipen när barn placeras i skolor som syftar till att minska ojämlikheten i skolorna.  

Ny modell för resursfördelning på gång

LÄS MER: Skolkommissionen: luckra upp närhetsprincipen

– Vi måste ha ett mycket större statligt ansvar. Att staten som Skolkommissionen är inne på reglerar vad som är lägstanivåerna av resurser till en skola utifrån de socioekonomiska förhållandena. Får vi en uppslutning bakom det skulle vi kunna genomföra det till 2018-2019, säger Gustav Fridolin till Altinget.

Per-Arne Andersson, avdelningschef för skola och arbetsmarknad på SKL tycker inte att allt ansvar ska ligga på skolorna.

– Skolan kan inte kompensera för all samhällsutveckling som sker, vi har en kraftig bostadssegregation och från SKL:s sida vill vi att man tittar över EBO-lagstiftningen som gör att barn får en knepig livssituation och svårt att klara skolan. Vi ska inte ha en övertro på vad skolan kan åstadkomma, sade Andersson under paneldebatten.

Även Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet och ledamot i Skolkommissionen påtalar sin oro för att skolresultaten glider isär och menar att skolpengssystemet måste göras om från grunden.

– Vi lyckas inte ge förutsättningarna till de elever som behöver oss som mest. Pengarna måste riktas diy de gör som mest nytta, sade fackordföranden.

LÄS MER: Skolledare efterlyser ny styrning av skolan

En annan viktig fråga för både Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Skolledarna är professionsutvecklingen, där flera vill se ett starkare struktur för kompetensutveckling och fortbildning för lärarkåren.

– Vi måste ha en professionsutveckling för att ge lärare och skolledare en djupare kunskap. Att till exempel öka pojkars läsförståelse är generella kompetenser som alla lärare måste besitta, sade Matz Nilsson, ordförande för Skolledarna.

 

Forrige artikel C lockar väljare från M Næste artikel Expert kritisk till Shekarabis digitaliseringsplaner Expert kritisk till Shekarabis digitaliseringsplaner