Debatt

SKL: EU:s arbetsmarknader ska vara öppna och jämställda

DEBATT. EU och medlemsländerna behöver skapa förutsättningar för jämställt deltagande på arbetsmarknaden och underlätta inträdet för unga och nyanlända, skriver SKL:s ordförande Lena Micko, inför sociala toppmötet i Göteborg.

Sysselsättning är nyckeln till ökad social sammanhållning i Europa, skriver Lena Micko.
Sysselsättning är nyckeln till ökad social sammanhållning i Europa, skriver Lena Micko.Foto: Rickard L Eriksson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Lena Micko
Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting

Den europeiska arbetsmarknaden lider av stora matchningsproblem. Det råder brist på arbetskraft inom vissa områden och yrkesgrupper samtidigt som arbetslösheten är stor. Nyckeln till ökad social sammanhållning i Europa stavas sysselsättning. På EU-toppmötet i Göteborg kommer jag och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att lyfta möjligheterna för nyanlända att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden och förutsättningarna för kvinnors och mäns jämställda deltagande på arbetsmarknaden.

Viktig diskussion

EU-toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg den 17 november samlar Europas stats- och regeringschefer och ministrar samt europeiska och svenska arbetsmarknadsparter. Toppmötet är en viktig del i debatten om Europas framtid och har sitt fokus på den sociala dimensionen i EU:s utveckling. Det är glädjande att just Sverige får stå som värd för denna viktiga diskussion.

Det är utmärkt att de social- och sysselsättningspolitiska frågorna ges en mer framträdande roll i det europeiska samarbetet. Medlemsstaterna står inför stora demografiska utmaningar de närmaste åren. Antalet äldre ökar, samtidigt som majoriteten av de personer som söker en fristad i EU-länderna är unga. EU:s medborgare lägger också stor vikt vid de sociala frågorna.

Framtidsfråga

Att Sverige och övriga medlemsstater kan ta tillvara de resurser som nyanlända personer bidrar med är helt avgörande.

De är viktiga för människors förtroende för EU:s och medlemsländernas förmåga att utveckla våra samhällen. SKL ser de sociala utmaningarna som en framtidsfråga för EU-samarbetet. Investeringar och satsningar på utbildning och kompetens måste uppmuntras och underlättas från europeisk nivå. Samtidigt är arbetslöshet, unga utan gymnasieutbildning, utsatta EU-medborgares situation, och integration nationella ansvarsområden. Även om EU sätter ett socialt ramverk, bör de konkreta insatserna göras så nära individen som möjligt. Vi kan lära av varandras framgångar och bakslag.

Tillvarata resurser

Att Sverige och övriga medlemsstater kan ta tillvara de resurser som nyanlända personer bidrar med är helt avgörande. Det är en fråga om att tillvarata alla individers möjlighet att bidra. Ett misslyckande har dessutom dubbla konsekvenser för kommuner, landsting och regioner. Vi går miste om välbehövlig arbetskraft och samtidigt som utanförskap och brist på integration riskerar att leda till ökade kostnader i de sociala systemen. Och inte minst drabbar det den nyanlände som inte får chansen till en egen försörjning och utveckling. I SKL:s senaste ekonomirapport drar vi också slutsatsen att invandringen, med en avsevärt förbättrad integration och ökad sysselsättningsgrad för utrikes födda, tydligt skulle kunna bidra till att möta demografins utmaningar.

Social sammanhållning

En snabbare etablering för nyanlända på arbetsmarknaden är därför en avgörande fråga. Självklart för den enskilde, men också för våra länders möjligheter att möta det stora rekryteringsbehov som finns i välfärdens verksamheter. Kommuner, landsting och regioner i Sverige sysselsätter tillsammans ungefär 1,1 miljoner medarbetare. Om vi har länder med med framgångsrik integration och utbildning av hög kvalitet för alla samt insatser på sysselsättningsområdet skapas förutsättningar för social sammanhållning.

Arbetsgivarorganisationer och fackförbund har en viktig roll och kan bidra både ekonomiskt och socialt på europeisk nivå. EU-institutioner och medlemsstater måste genom förtroende, tid och kapacitetsbyggande ta tillvara arbetsmarknadens parters förmåga och kunnande. Då får vi en väl fungerande social dialog på både nationell och
europeisk nivå.

Nyckelfråga

En nyckelfråga är jämställda arbetsmarknader. Tillväxt och inkluderande arbetsmarknader kräver att både män och kvinnor deltar på lika villkor på arbetsmarknaden. Kommuner, landsting och regioner i Sverige har under lång tid
arbetat strategiskt med jämställdhet i fokus. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är relativt små i svensk välfärdssektor – 0,4 procent i kommunerna och 4 procent i landstingen och regionerna.

Men det återstår mycket att göra. Jämfört med män arbetar kvinnor oftare deltid, kvinnor tar ut fler föräldradagar och kvinnor har högre sjukfrånvaro. Därför behövs ett kraftfullt jämställdhetsarbete för att ge kvinnor och män likvärdiga möjligheter till karriär och löneutveckling – lokalt, nationellt likväl som på europeisk nivå.

Toppmötet

Detta kommer jag att lyfta för stats- och regeringscheferna under toppmötet i Göteborg. Den lokala nivåns kompetens och erfarenheter behövs när EU ska stärka den sociala dimensionen av samarbetet. EU och medlemsländerna behöver skapa förutsättningar för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för unga och nyanlända och för kvinnors och mäns jämställda deltagande på arbetsmarknaden.

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktionen på [email protected]


Nämnda personer

Lena Micko

Regionråd (S), 1:e vice ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland
Franska (Linköpings universitet, 1974-1975)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00