"Skatt i avfallsledet ger inte ökad materialåtervinning"

DEBATT. En skatt i avfallsledet kan inte åtgärda problem som uppstår i produktionsledet. Därför är den ekonomiska styreffekten av en förbränningsskatt på avfall för att öka materialåtervinningen mycket begränsad, skriver Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist.

Av: Weine Wiqvist
vd Avfall Sverige

Utredning kring förbränningsskatt och andra styrmedel för bränslebaserad el- och värmeproduktion har nu lämnats över till regeringen. Först efter ett tilläggsdirektiv från regeringen inkluderar utredningen ett förslag om ett ekonomiskt styrmedel för avfallsförbränning.

Utredningen föreslår därför en skatt på 100 kr per ton för avfall till förbränning. Av utredningens konsekvensanalys framgår att en sådan skatt skulle ha mycket små, om ens några, positiva effekter för ökad materialåtervinning.

Skatten får motsatt effekt

Vi vill öka andelen avfall som går till materialåtervinning, men en skatt riskerar att få motsatt effekt. Ett skäl är att kommunerna inte har rådighet över insamling av förpackningar och returpapper. Det är ju producenternas uppgift och de träffas inte av skatten. Detta är ett exempel på hur incitament och stimulans ger felaktiga signaler och som i detta fall innebär att principen om det ekonomiska producentansvaret inte fullföljs.

Avfall beror på konsumtionen

Somliga förespråkare för att införa en skatt tycks tro att en skatt i avfallsledet kan åtgärda problem som uppstår i produkt- och materialflödet. Rikta istället blicken högre upp i avfallshierarkin och tidigare i produkternas livscykel. Avfall uppstår inte på grund av avfallshanteringen utan är ett resultat av vår konsumtion. Därför måste mer kraft läggas på att förebygga avfall. Producenterna måste se till att produkter utformas så att de inte innehåller giftiga ämnen och så att de går att återanvända eller återvinna. Kommunerna ska sköta avfallshanteringen på ett långsiktigt hållbart sätt. Och staten måste skapa det ramverk som krävs för att få helheten att hänga ihop.

Tvärtemot vad man skulle kunna tro, leder en skatt på allt avfall till förbränning troligen till priskonkurrens på förbränningstjänsten. Detta skulle kunna göra det billigare att förbränna avfall och därmed minska incitamentet att materialåtervinna, särskilt för verksamhetsavfall. Om en skatt överhuvudtaget skulle få någon effekt avseende materialåtervinning behöver dels import undantas, dels kommunernas möjlighet att påverka hela insamlingen av hushållsavfall stärkas genom att exempelvis införa ett kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och returpapper.

Skatten har testats tidigare

Avfall Sverige är eniga med utredaren att syftet med en skatt på förbränning, att uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering, inte uppnås. Det har redan testats en gång. År 2006 infördes en skatt på avfallsförbränning, men den togs bort igen år 2010 eftersom den inte styrde mot ökad materialåtervinning.

En skatt nedströms – i avfallsledet – kan inte åtgärda problem som uppstår uppströms – i produktionsledet. Det är bara aktiv kemikaliepolitik och utveckling av produktkrav som kan skapa verkligt cirkulära kretslopp.

Forrige artikel S+MP: Oppositionens motstånd drabbar utsatta elever S+MP: Oppositionens motstånd drabbar utsatta elever Næste artikel Hallengren: Finns inga genvägar för att lösa lärarbristen Hallengren: Finns inga genvägar för att lösa lärarbristen