SD om mediestödet: "Närvaron är viktigare än formen"

Aron Emilsson (SD), ledamot i kulturutskottet 

Fredrik Eriksson (SD), ledamot i konstitutionsutskottet

Media kallas ibland ”den tredje statsmakten” på grund av dess roll och tyngd i den svenska demokratin. Det är också ett begrepp som förkunnar ansvar och källkritiska ögon. Det finns en grundläggande samsyn över partigränserna om att en av medias viktigaste uppgifter är att granska och kontrollera makthavare, institutioner och aktörer i demokratin, för att inte minst upprätthålla respekten för densamma. Detta tillsammans med vår i år 250-års jubilerande tryckfrihetsförordning, samt yttrandefrihetsgrundlagen bildar fundament i svensk demokrati.

De senaste åren har vi sett och ser ännu stora förändringar inom mediasektorn. Tidningarna ser över tid minskade intäkter och vikande upplagor, samt stora omställningsbehov i den digitala övergången. Presstödsnämnden kunde i rapporten Dagspressens ekonomi 2014 redovisa att upplageminskningen var den största under ett enskilt år dittills, frågor om tidningens framtid är därför påkallade.

Polariserad mediasyn hot mot demokratin

I ett större perspektiv är det också ett hot mot sammanhållningen och demokratin om olika grupper i samhället har olika bilder av samhällsutvecklingen och vad som är sant eller falskt i medias rapportering.

Det råder inga tvivel om att nationen är polariserad, särskilt i synen på media. Klyftan mellan olika grupper och det som uttrycks som media- eller samhällseliten är djup och ökningen av så kallade nyhetsundvikare som söker sig till alternativ media påtaglig. Det här är i grunden oroväckande för oss som tror på betydelsen av ett starkt och kvalitativt medieutbud över hela Sverige med saklig och källkritisk blick. I ett större perspektiv är det också ett hot mot sammanhållningen och demokratin om olika grupper i samhället har olika bilder av samhällsutvecklingen och vad som är sant eller falskt i medias rapportering.

Samtidigt är det ett måste att identifiera problematik och föreslå lösningar. I det här fallet avseende framtidens mediestöd. Sverigedemokraterna är kritiska till dagens form av presstöd, vilket av allt fler också föreslås reformeras. Det är uppenbart att reformbehov föreligger. Delvis kan vi konstatera att EU:s regler om statsstöd kommer att påverka stödets utformning i framtiden. Dessutom anser vi det tveksamt att det allmänna ska hålla endast delar av en mediesektor i förvandling vid liv genom nuvarande subventionsform.

Distributionsstöd men inte driftsstöd

SD ser samtidigt ett stort värde i att det finns en levande lokaljournalistik även utanför storstäderna. Lokal nyhetsbevakning är viktig för den lokala demokratin och granskningen av lokala politiska skeenden, men också som anslagstavla om vad som händer i närområdet. Samtidigt är lokal och regional media ofta mycket uppskattad av bygdens folk. Därför anser SD det rimligt att politiken här tar ett ansvar och att det är denna typ av press som ska vara i fokus för stimulans från politiskt håll, inte de stora kvällstidningarna i Stockholm som även de idag omfattas av presstödet.

Då regionala och lokala tidningar ofta har besvärliga förutsättningar för sin distribution och samtidigt i stor utsträckning finansieras genom reklamintäkter har vi föreslagit att ett distributionsstöd behålls medan dagens form av driftsstöd avvecklas. Samtidigt har vi, som viss kompensation, budgeterat för ett avskaffande av skatten på annonser för dagspress och periodiska publikationer.

Ska vi lyfta blicken mot framtiden och vilka typer av incitament som kan formuleras, så är det intressant att titta på ett redaktionsstöd snarare än distributionsform, närvaron är viktigare än formen. Behovet av källkritik och saklighet, även hos kommersiella aktörer och inte bara hos public service, måste uttryckas. Samdistribution är positivt, varför en översyn av postlagen är rimlig. Public service har fortsatt också ett stort ansvar för lokaljournalistiken, men den lokala tidningen är inte uträknad.