"Säkra handikappersättningen"

DEBATT. Regeringen vill skrota handikappersättningen. Genom att inte erkänna hjälpbehov till följd av en funktionsnedsättning vill regeringen smita ifrån sitt samhällsansvar, Synskadades riksförbunds Håkan Thomsson.

Av: Håkan Thomsson
förbundsordförande Synskadades riksförbund

Vid ett möte på socialdepartementet den 17 oktober meddelade socialminister Annika Strandhäll att regeringen inom kort lägger fram ett förslag om att ta bort den så kallade handikappersättningen. Istället införs ett merkostnadsbidrag. Det kan låta bra, men riskerar att bli förödande.

Huvudproblemet med regeringens förslag att skrota handikappersättningen är att merkostnader för hjälpbehov inte ska få räknas in i den nya merkostnadsersättningen. Kommuner och landsting motiverar ofta olika avgifter, exempelvis för ledsagning, färdtjänst och hjälpmedel, med att personerna som drabbas av avgifterna har handikappersättning. Städhjälp och annan hjälp i hemmet, exempelvis att sortera tvätt eller läsa post, som synskadade behöver på grund av sin funktionsnedsättning ska enligt regeringen inte få räknas som merkostnad. Hur tänker regeringen då?

Handikappersättningen har sin grund i den så kallade blindhetsersättningen som beslutades av riksdagen på 1930-talet. Den utbetalas som en skattefri kompensation för de merkostnader en person har på grund av sin funktionsnedsättning. Är man helt blind är bidraget i dagsläget 2576 kronor i månaden.

Regeringens rättvisetänk slår slint

Regeringen försvarar sitt förslag med rättviseskäl. Även blinda måste kunna motivera sina merkostnader, menar regeringen. Men det som regeringen ser som rättvisa riskerar istället att bli godtycke och orättvisa. Det är svårt att precisera sina merkostnader på grund av funktionsnedsättningen. Speciellt när man inte själv kan jämföra priser.

Synskadade måste handla i den butik där vi kan få personlig service, oavsett priserna. Det går inte att göra på annat sätt. 25 procent av alla synskadade är nästan aldrig ute på egen hand utan seende sällskap och 25 procent har aldrig använt internet. Det framgår av en ny Sifo-rapport gjord på uppdrag av Synskadades riksförbund.

Enligt det kommande regeringsförslaget ska den som anser sig ha behov av merkostnadsersättning söka sådan hos Försäkringskassan. Med vilken kompetens ska Försäkringskassans tjänstemän bedöma olika merkostnader?

Ingen risk blinda är överkompenserade

Trots handikappersättningen visar levnadsnivåundersökningar att synskadade har en väsentligt sämre ekonomi än genomsnittsmedborgaren. Man kan alltså snarare dra slutsatsen att handikappersättningen borde höjas. Överkompenserade kan blinda knappast anses vara i alla fall.

Kära regering, tänk om och tänk rätt! Bevara en merkostnadsersättning som utgår från funktionshindret och låt den vara lika för alla, utan kränkande och godtycklig bedömning från Försäkringskassan. Erkänn också funktionshindrades rätt till täckning av merkostnader som uppstår till följd av hjälpbehov.

Forrige artikel "Beskatta tillförsel av avfall – inte återvinning" Næste artikel Cederbratt: Polisen måste få avlastning Cederbratt: Polisen måste få avlastning