Rödgröna bråkar om frihandel

I höst väntas EU:s ministerråd underteckna avtalet, som förhandlats under sex år, med Kanada. Det är ett omfattande avtal som slopar tullar, men som också innehåller en rad andra delar som upphandlingar och tjänstehandel. Men det dröjer innan avtalet kan träda i kraft då det ska godkännas av EU-parlamentet och parlamenten i medlemsländerna, vilket innebär att det inte är givet på förhand om och när avtalet blir verklighet. I Sverige väntar en vända i riksdagen och regeringen kommer senare att lägga fram en proposition i frågan.

Men redan nu står det klart att det finns en klar skiljelinje mellan regeringen och samarbetspartnern i budgetfrågor, Vänsterpartiet.

Utarmar miljöskydd

Vänsterpartiet och riksdagsledamoten Jens Holm menar att skyddet för miljö och arbetskraft riskerar utarmas och att storföretag kan stämma länder för lagar som begränsar företagens vinster. Men regeringen och handelsminister Ann Linde (S) ser inga som helst sådana farhågor.

– Det är ett bra, brett och djupgående handelsavtal som beaktar moderna handelsmönster, sade hon vid en interpellationsdebatt med Holm på torsdagen.

Enligt regeringen kommer ländernas möjlighet att fatta beslut om nya hårda lagar inte påverkas. Det finns inte heller någon risk att gällande eller kommande regler inom EU och Sverige för att skydda miljö, människors och djurs hälsa ska bli sämre. Regeringen stödjer sig bland annat på en analys som Kommerskollegium gjorde i somras.

Jens Holm underströk att handel mellan länder är bra, men risken är stor att handeln överordnas annat, att storbolagen gynnas och att möjligheten att föra en progressiv politik urholkas. Och det återstår många oklarheter med avtalet, menade han.

– Jag förstår inte hur ett parti med hög svansföring i skydd för miljö, hälsa och arbetarskydd kan tycka att avtalet är bra, sade han.

– Handeln behövs för företag och jobb, och för skatteintäkter och välfärd. Det är obegripligt att man inte förstår det. Detta är en hjärtfråga för Socialdemokraterna, svarade Linde.

Oro för stämningar

Det Jens Holm och Vänsterpartiet bland annat skjuter in sig på är systemet för att lösa tvister mellan företag och länder.  Detta ska ske i en särskilt instans utanför ländernas ordinarie domstolar och det är Vänsterpartiet kritiskt till. Dessutom är risken överhängande att storbolag stämmer stater för att de har antagit lagar som försämrar vinsterna, enligt Jens Holm.

– Detta kan bli en hämsko för en progressiv miljöpolitik eller annan politik, sade han.

Enligt Ann Linde har systemet för tvistelösning och så kallat investerarskydd funnits mycket längre och är ett enklare sätt att sköta tvister än via vanlig domstol. Utgångspunkten är att ska lösa stridigheter mellan ett bolag och en stat och där bolagets investeringar ska skyddas från expropriation, alltså att en stat tar över privat egendom.

Regeringen: ingen risk

Avtalet mellan EU och Kanada minskar möjligheten att använda systemet för oseriösa stämningar och varje land har rätt att stifta sina egna lagar, enligt regeringen.

– En investerare kan inte förvänta sig att lagstiftningen ska var oförändrad. Och det gäller även om en lagändring skulle få negativa effekter på investerarens vinstförväntning, sade Linde.

Handelsministern pekade också på att systemet om investeringsskydd används lika ofta av små och medelstora företag som av storbolag

– De senaste avgjorda tvisterna om investeringsskydd gällde tidningskiosker i Rumänien, glasfabriker i Venezuela  och kaffe- och nötodling i Zimbabwe, exemplifierade Linde.

Oklar startdatum

Förhandlingarna om det mycket omfattande avtalet startade 2009 och i somras föreslog EU-kommissionen att ministerrådet ska underteckna det i höst. Avtalet ska även godkännas av EU-parlamentet. Och den lösning som nu har valts innebär att avtalet dessutom ska få klartecken i samtliga parlament i EU-länderna innan det kan träda i kraft fullt ut.

Detta lär ta lång tid och kan även innebära att avtalet stoppas. Därför kommer delar av avtalat att tillämpas provisoriskt, bland annat när det gäller slopandet av tullar, i väntan på att alla inblandade har godkänt avtalet. Inom EU finns krafter som motsätter sig det stora frihandelsavtalet med USA – TTIP. Och det är inte osannolikt att detta också kan drabba avtalet mellan EU och Kanada.