Ris och ros till förslag mot narkotikadödlighet

Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens förslag till åtgärdsplan för att minska de narkotikarelaterade dödsfallen, som myndigheterna lämnade till regeringen torsdagen, innehåller många bra och viktiga förslag. Det anser Christina Paulsrud, talesperson för Stockholms brukarförening, som varmt välkomnar myndigheternas fokus på insatser som syftar till att förbättra missbrukares livssituation och hälsa: exempelvis sprututbytesverksamhet, att få en bostad även om man har ett missbruk samt tillgång till läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk, Laro-behandling.

– Vi skulle gärna se att man kompletterar med injektionsrum också, men jag tror inte att svensk politik är riktigt där ännu, säger Christina Paulsrud till Altinget.

Saklig information om överdoser

I åtgärdsprogrammet från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten också ett förslag om att förbättra tillgången på "saklig och konkret information om överdosrisker samt säkrare användning av narkotika och narkotikaklassade läkemedel". Christina Paulsrud tror att det finns ett behov av kunskap om hur man minskar risken för överdos – inte minst eftersom missbruksvanorna har förändrats.

– Den generation jag tillhör, vi knarkade tillsammans. Nu köper man mer på nätet och knarkar ensam, säger hon.

Naloxon? Fine, det kommer väl att rädda några enskilda liv, men det kommer inte att få en jättestor effekt. Det man behöver göra är att se till att opioidläkemedel inte är så tillgängliga.

Per Johansson, generalsekreterare för Riksförbudet narkotikafritt samhälle

Både Christina Paulsrud och Inger Forsgren, förbundsordförande för brukarorganisationen RFHL, tycker att det starka "harm reduction"-perspektivet i åtgärdsplanen från de två myndigheterna är mycket positivt. Men Inger Forsgren är besviken på att det ska dröja ända till december 2017 för att utreda frågan om tillgång till Naloxon. Naloxon är ett läkemedel som kan ges vid en överdos och som regeringen överväger att göra tillgängligt även genom personer utanför hälso- och sjukvården, som är nära missbrukare, exempelvis socialtjänsten eller missbrukarna själva.

– Beklagligt att det ska ta så lång tid, det är ju faktiskt ett livräddande preparat som varken är beroendeframkallande eller farligt, säger Inger Forsgren.

LÄS MER: Medicin mot överdos kan delas ut till missbrukare

Första hjälpen-utbildningar

Det starka kvinnoperspektivet i åtgärdsprogrammet kallar Inger Forsgren "jättebra". Likaså förslaget om hjärt- och lungräddningsutbildningar, något som RFHL har drivit i många år.

– Det är bra när man till och med avser att utbilda män och kvinnor som använder narkotika och personer som vistas i missbruksmiljöer för att rädda fler liv, det är mycket positivt, säger hon.

RNS vill se striktare Laro-behandling

En organisation som är mindre entusiastisk inför Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens förslag till åtgärdsprogram är Riksförbundet narkotikafritt samhälle. Generalsekreterare Per Johansson anser att myndigheterna har en del i att dödstalen har ökat, då man drivit på för att öka tillgängligheten till läkemedelsassisterad behandling.

– Det är inget fel på Laro-behandling, om det sköts väl. Men med en ökad kvantitet, så sjönk kvaliteten, säger Per Johansson som menar att läkemedlen från mottagningarna har ökat tillgången på opioider, exempelvis metadon, och att detta är en orsak till den ökade narkotikadödligheten.

– Samhället är en försörjningskran. Det är ett samband som det är svårt att bortse från. Det är i dag fler som dör av metadon än av heroin, säger han.

Vulgärargument utan belägg

Det resonemanget får dock inget stöd från Christina Paulsrud och Inger Forsgren.

– Det är ett vulgärargument som saknar belägg. Visst finns det visst läckage, men inte i den omfattningen. Den ökade dödligheten beror på ändrade missbruksmönster. I dag blandar man allt möjligt, säger Christina Paulsrud.

Hon pekar på att statistiken inte är helt rättvisande, då den inte visar att personen som har dött kan ha haft flera olika substanser i kroppen, utan att det är den substans som anses farligast som anges som dödsorsak. Det gör att opioiddödsfallen ser ut att ligga mycket högt.

Inger Forsgren är inne på samma linje.

– Det förekommer läckage javisst, men att ensidigt hävda att det beror på läckaget är att dra förhastade slutsatser. I dag så dör många av blandmissbruk av olika karaktär, säger hon.

Några av de åtgärder som Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten tror kan minska narkotikadödligheten i Sverige:

• Bättre tillgång till läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, Laro. Det finns i dag skillnader i landet när det gäller möjligheterna att få behandlingen.
  
  
• Utbildning och information till personer med missbruk och deras närstående. Dels saklig och konkret information om riskbeteenden som kan leda till överdoser, dels utbildning i tecken på överdos samt hjärt- och lungräddning.
  
  
• Ett varningssystem med målgruppsanpassad information till personer med missbruk och beroende, exempelvis om nya farliga substanser eller att det cirkulerar förorenat heroin. Kräver förbättrat informationsutbyte mellan statliga myndigheter, kommuner och landsting.
  
  
• Att naloxon, mot överdoser, tillgängliggörs för personer missbrukare, närstående och personal inom polisen och socialtjänsten. Kräver lagändringar.
  
  
• Bättre tillgång till sprututbyte och andra så kallade lågtröskelverksamheter, dit personer med injektionsmissbruk kan vända sig för att få råd, stöd och vid behov slussas vidare till sjukvård och socialtjänst. Sprututbytesmottagningar finns nu endast i en tredjedel av landstingen.
  
  
• Ökad kunskap om och uppföljning av narkotikarelaterade självmord.