"Riksintressenas utbredning kan halveras"

MARKANVÄNDNING. Den allt mer akuta bostadsbristen har gett bränsle åt debatten om systemet med riksintressen. Men det går att öka tillgången på bostadsmark utan lagändringar, enligt riksintresseutredaren Elisabet Falemo.

Elisabet Falemo, utredare av riksintressesystemet som lämnade sitt slutbetänkande till regeringen i december, är till vardags generaldirektör för Elsäkerhetsverket. Tidigare har hon bland annat varit statssekreterare på miljödepartementet (2006-2010).
Elisabet Falemo, utredare av riksintressesystemet som lämnade sitt slutbetänkande till regeringen i december, är till vardags generaldirektör för Elsäkerhetsverket. Tidigare har hon bland annat varit statssekreterare på miljödepartementet (2006-2010).Foto: Foto: Elsäkerhetsverket
Johanna Alskog

Frågan om riksintressen väcker känslor. Den ökande bostadsbristen har också ökat kritiken mot att riksintressena är för många, för utbredda och ställer till det för kommunerna i jakten på byggbar mark. Samtidigt hörs från flera håll kravet att bostäder ska bli ett eget riksintresse.

Men riksintresseutredaren Elisabet Falemo håller inte riktigt med om vare sig problembeskrivningen eller förslagen på lösningar. Hon lämnade över sitt slutbetänkande till regeringen i början av december. Där avfärdar hon förslaget om att bostäder skulle införas som en ny form av riksintresse.

– Det fanns förväntningar att vi skulle göra något radikalt grepp så att man kunde bygga jättemycket bostäder. Men när man ser våra direktiv, så har man där betonat att vi ska utgå från lagstiftningens intentioner och att de väsentliga intressen som finns ska få det skydd och hänsyn som krävs, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att det viktigaste för att underlätta bostadsbyggande är att göra processen och tillämpningen bättre. Kommunerna behöver ha bra, uppdaterade översiktsplaner och myndigheterna ska ha bra tydliga beskrivningar av sina riksintressen. Då tror jag processen att få fram bostäder kommer bli enklare i många fall, säger hon.

Motsatt verklighet

Men är vägen att gå verkligen att uppmåla bilden av att kommuner sitter och inte vill bygga för att de antingen inte klarar snårskogen av riksintressen eller anlägger naturreservat på den bästa byggbara marken? Jag tror att vi politiker är fel ute om vi tror att det är det som på riktigt är problemet.

klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) i en interpellationsdebatt i riksdagen om Moderaternas förslag att bostäder ska bli ett riksintresse

Jag tror att man kan bygga bra bostadsområden, kollektivtrafik och samtidigt ha bra tillgång till natur- och friluftsliv.

Elisabet Falemo apropå kritiken mot utbredningen av riksintressen

Problemet i dag är alltså att verkligheten ofta är den motsatta. Många kommuner har översiktsplaner som inte är uppdaterade på många år. Det ökar risken för överraskningar den dag någon vill bygga och det visar sig ha kommit nya beslut om just riksintressen. Att en myndighet pekar ut ett område som riksintresse innebär inte ett automatiskt byggstopp, men det innebär att kommunen måste ta hänsyn till att området bedöms vara nationellt viktigt av en eller annan orsak. Det innebär också att länsstyrelsen kan gå in och säga stopp å statens vägnar.

Den andra delen av processen som skulle kunna förbättras är att de tolv olika myndigheter som har rätt att peka ut riksintressen hanterar det mycket olika, enligt Elisabet Falemo. Olika myndigheter har olika principer och definitioner för vad ett riksintresse är, en del har inte omprövat sina områden på decennier. Vissa pekar ut dem noga, andra beskriver dem sämre och har otydliga geografiska avgränsningar.

Kommunerna ska avväga

Lagen är gjord för att man ska kunna lösa konflikter. Med flera riksintressen måste man avgöra vad som är mest långsiktigt rätt att göra, till exempel väga rennäring mot mineralfyndigheter.

Elisabet Falemo om missuppfattningarna om syftet med riksintresselagstifningen

– Kommunens politiker ska hantera riksintressena i översiktsplanen. Är det ett naturområde och ett kulturområde som är utpekade som riksintressen och man vill bygga, då måste kommunen kunna bestämma sig för hur man ska hantera det, säger Elisabet Falemo.

– Det är inte att riksintressen finns som är problemet, utan att vissa brister i processen och tillämpningen skapar osäkerhet, nya utredningar, ökar risken för förgävesplanering och extra kostnader.

Riksintresseutredningen vill att alla utpekade riksintressen ses över. Det skulle innebära ett omfattande jobb för de tolv berörda myndigheterna, men skulle förmodligen leda till vad många kritiker efterfrågar: En minskad utbredning av utpekade områden.

– Vi försöker peka på att om man ska få den hänsyn till riksintressena som verkligen är angelägen ur statens synpunkt, då behöver man ompröva dem. För att göra det krävs signaler från staten. Jag tror man skulle kunna halvera utbredningen utan att riskera att värdefulla unika resurser skulle förstöras, säger Elisabet Falemo.

Dricksvatten inte bostäder

Utredningen kom till slutsatsen att dricksvattentäkter borde bli en ny kategori för riksintresse, men att bostäder däremot inte är ett lämpligt riksintresse. I stället föreslår man en ny form av lokalt intresse, ett väsentligt allmänt intresse. Falemo beskriver det som en ventil.

– Bostäder är till sin natur ett lokalt behov. Var det är lämpligt att bygga är inte en statlig myndighet som ska sitta och peka ut. Genom att införa kategorin väsentligt allmänt intresse kan länsstyrelsen göra en avvägning mot ett riksintresse. Det kan faktiskt finnas väldigt viktiga intressen lokalt sett, men dem kan man inte väga mot riksintressen i dag.

Men Sveriges kommuner och landsting har tagit emot förslaget med ljumt intresse.

– Ska man kunna reducera utbredningen av riksintressen, tror jag man behöver en annan form som man kan ha med i den lokala planeringen, där kommunen själv får bestämma. Men SKL som organisation är rädda att det blir ännu mer intressen att ta hänsyn till, fler processer och överklaganden, säger Elisabet Falemo.

Allt handlar inte om bostäder

Alla diskussioner kring riksintressen handlar inte om konkurrensen med bostäder, utan det finns även annat som kan väcka debatt. Vindkraften och försvarets områden är två exempel. Farleder är ytmässigt stora, men sätter inga käppar i hjulet för nya bostäder.

– Sedan lagstiftningen kom igång 1987 har det hänt mycket, Natura 2000 till exempel och kommunerna har gjort massor med naturreservat, som fyller en funktion som man inte hade 1987. Frågan är om man måste ha ett statligt inflytande över ett kommunalt naturreservat. Det är väldigt vanligt att det är så i dag.

Inget beslut om remiss

Riksintresseutredningens slutbetänkande lämnades över till regeringen i december förra året. Den har fortfarande inte skickats ut på remissrunda och i en interpellationsdebatt i riksdagen nyligen sade klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) att "frågan bereds".

– Det är alltid extra svårt att göra förändringar inom ett så här tvärpolitiskt område. Det är lätt att många aktörer går in och försvarar sin bit, utan att se fördelarna med helheten, säger Elisabet Falemo.

Är det någon som är nöjd med hur systemet fungerar i dag?

– Nöjd är fel ord tror jag. Däremot så tror jag man är orolig för att en förändring innebär en försvagning av de egna intressena. Ursprunget till den här utredningen är att det har varit tillämpningsproblem. De som nu ser problem med förändring måste väga in att om man har kvar nuvarande system, riskerar man att tappa respekten för riksintresseområden, det vore väldigt olyckligt.

Att det kommer sluta med att det tillsätts en ny utredning tror inte Falemo.

– Jag har svårt att tro att man skulle kunna göra en ny utredning som alla är mer nöjda med. Det skulle vara om man hamnar i en helt annan situation. Bostadsbristen är en sådan faktor som ökar trycket på förändring, alternativet är att man tar in det här i en förhandling om bostadspolitiken.

Dokumentation

Riksintressen regleras i miljöbalken. Riksintressen kan pekas ut av av riksdagen eller av tolv myndigheter. Ett riksintresse ska vara ett nationellt betydelsefullt område, exempel är sjöfart, järnväg, energiproduktion, yrkesfiske, friluftsliv, naturvård och områden av betydelse för totalförsvaret. Utredningen föreslår att även dricksvattentäkter ska kunna pekas ut som ett riksintresse.

Riksintresseutredningens slutbetänkande

Planering och beslut för hållbar utveckling, (SOU 2015:99)



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00