Remissvar: Orimligt att lärare blir en del i asylprocessen

MIGRATION. Lärare kommer i praktiken att bestämma hur länge nyanlända ungdomar får stanna i landet. Den varningen utfärdar SKL, Skolverket och fackförbund med anledning av regeringens förslag om längre uppehållstillstånd för gymnasiestudier.

Till halvårsskiftet ska den nya lagen vara på plats. Men remissinstanserna är mycket kritiska då de menar att skolorna i praktiken kommer att avgöra längden på ungdomars uppehållstillstånd.
Till halvårsskiftet ska den nya lagen vara på plats. Men remissinstanserna är mycket kritiska då de menar att skolorna i praktiken kommer att avgöra längden på ungdomars uppehållstillstånd.
Mattias Croneborg

I ett utkast till lagrådsremiss, som presenterades den 30 november förra året, vill regeringen se flera lagändringar som gör det möjligt för unga personer att stanna längre än vad som gäller i ett tillfälligt uppehållstillstånd. Detta för att personerna ska kunna avsluta sina gymnasiestudier.

Regeringens förslag innebär även att ensamkommande barn som ska utvisas eller avvisas, men där det inte kan ske på grund av brist på ordnat mottagande i hemlandet, ska kunna få ett uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå. Uppehållstillståndet ska vara tidsbegränsat och gälla i fyra år. 

Läs också Studier på gymnasiet ska ge längre uppehållstillstånd

Lärare hamnar i svåra situationer

Men flertalet av remissinstanserna varnar för en utveckling där lärare och rektorer i praktiken kommer att avgöra om nyanlända får stanna kvar i landet. En av instanserna är Sveriges kommuner och landsting, SKL.

”SKL ifrågasätter starkt att lärare och annan skolpersonal i praktiken får ett orimligt stort ansvar för frågan om uppehållstillstånd. Konsekvenserna för dessa yrkesgrupper måste analyseras och regelverket revideras så att skolpersonalens ansvar blir så litet som möjligt.", skriver organisationen i sitt remissvar.

– Det kan sätta lärarna i svåra situationer, säger Mia Hemmestad, utredare på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, till Altinget. Hon exemplifierar med att lärarens närvarorapportering och betygssättning i praktiken kan bli det som avgör hur länge en person får stanna i Sverige.

SKL skriver också att kommuner och landsting måste få statlig ersättning för kostnader för mottagande av dem som omfattas av förslaget. Organisationen vill också att ersättning ges för dem som får uppehållstillstånd på grund av tillfälliga hinder i verkställigheten.

– Det kommer att bli fler som går på gymnasiet och komvux, säger Mia Hemmestad.

Hon påpekar att förslaget också medför ökade utgifter för ekonomiskt bistånd och att det riskerar att innebära ökade behov av vård- och stödinsatser.

Skolverket varnar för bristande likvärdighet

Även Skolverket bedömer att regeringens förslag om uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå i praktiken innebär att skolorna kan komma att avgöra tiden för uppehållstillståndet.

Skolverket lyfter fram att detta dessutom inte är rättssäkert. ”Detta kan leda till bristande likvärdighet för eleverna beroende på var i landet de bor.”

På samma sätt som SKL är Skolverket oroligt över kostnaderna. ”Vidare ifrågasätter myndigheten de kostnadsberäkningar som har gjorts och befarar att förslagen kan komma att innebära betydande kostnader för elevernas gymnasieutbildning”, skriver Skolverket i sitt remissvar.

Överlag är många remissinstanser missnöjda med att de har fått kort tid på sig att svara. Många lyfter fram att förslaget är otydligt och svårläst.

Skyddsbehov ska avgöra

Kammarrätten i Stockholm ogillar själva grundtanken med förslaget. Domstolen anser att det är ”en skyddsbehövandes skyddsskäl som ska utgöra grunden för dennes rätt att vistas i Sverige och att detta bör gälla oavsett om denne studerar eller inte.”

Migrationsverket varnar för att nya tillståndsgrunder kan leda till längre handläggningstider och högre kostnader. ”Antalet ärenden får antas öka, samtidigt som det organiserade frivilliga återvändandearbetet kan komma att minska. Konsekvensen kan därför bli att det kommer finnas fler barn och unga vuxna i mottagningssystemet”, skriver Migrationsverket.

Även positiva röster

Lärarförbundet är däremot positivt till förslaget. Förbundet ”välkomnar den översyn av lagstiftningen som genomförts, utifrån elevernas möjligheter att få stanna i Sverige. Förslaget är angeläget av humanitära skäl. Vi ser det som en pragmatisk lösning på en ytterst svår situation. Vi är oroade över att de ensamkommande unga under den rådande lagstiftningen kommer att drivas in i ett papperslöst tillstånd och fara mycket illa.”

Även Friskolornas riksförbund är positivt till förslaget. ”Förbundet tillstyrker förslaget till lagrådsremiss i sin helhet. Förbundet vill dock peka på vikten av att elevpengen som varje elev genererar, också omfattar de elever som genom förslagen i lagrådsremissen omfattas av möjligheten att fortsätta sin utbildning i gymnasieskolan, och fördelas på lika villkor mellan elever i kommunala och fristående skolor.”

Kommuner välkomnar förslaget

Flera kommuner välkomnar förslaget även om flera av dem påpekar att antalet nyanlända barn och unga vuxna i gymnasiet kommer att öka, vilket ökar bristen på lärare och bostäder ytterligare.

Lärarnas Riksförbund delar farhågorna om att förslaget kan leda till att lärarna görs delaktiga i processen som har med asyl och uppehållstillstånd att göra. ”Så som förslaget är utformat i dagsläget, tycks lärarna och rektorerna få ta en stor del av detta ansvar. Det är förbundets mycket bestämda uppfattning att så inte får bli fallet”, skriver förbundet.

Sveriges Skolledarförbund är också inne på den linjen. ”Förbundet är allvarligt oroade för den roll som lärare och skolledare förväntas ta i processen gällande beviljande av uppehållstillstånd. Skolledare och lärare riskerar att hamna i mycket svåra etiska dilemman.”

Dokumentation

BESLUTSKEDJAN – LAGRÅDSREMISS

Vad händer nu?

Dokumentet är ett utkast till en lagrådsremiss, vilket innebär att nästa steg är själva lagrådsremissen. Då granskas förslaget av juristerna i Lagrådet, innan regeringen återkommer med ett skarpt lagförslag till riksdagen. Detta är planerat till den 2 mars. Regeringens förhoppning är att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 juni 2017.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00