Remissinstanser: Bevisproblem med ny terrorlag

TERRORBEKÄMPNING. Polis och åklagare ställer sig bakom planerna att göra det olagligt att stödja en terrororganisation i strid utomlands. Men andra instanser är tveksamma då det kan bli svårt att utreda och bevisa brotten.

Per-Anders Sjögren

I somras föreslog en utredare att terroristlagstiftningen ska utvidgas. Därmed blir det även straffbart att hjälpa eller underlätta för en terrororganisation att delta i strider. Redan i dag är flera av de handlingar som kan bli aktuella straffbara som exempelvis krigsförbrytelse, terrorbrott som mord och dråp.

Men en del handlingar som bidrar till att en terrororganisation kan strida är inte straffbara som exempelvis materielvård, minröjning och transporter och detta kommer att ändras med utredningsförslaget.

Åklagare positiva

Såväl Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten ställer sig bakom planerna. Riksåklagaren Anders Perklev anser bland annat att det behövs en breddning av det straffbara området när det gäller resor för terrorsyfte för att man på ett effektivt sätt ska kunna stoppa terrorism.

Även Försvarsmakten godkänner förslagen, men anser att en del av de brotten ska ge ett högre maxstraff än de två års fängelse som utredaren har föreslagit. Det gäller handlingar som har en direkt effekt på stridens utgång som exempelvis att köra en lastbil med ammunition på väg till striderna.

Men andra remissinstanserna pekar att det kommer att bli svårt att utreda och bevisa brott som sker i en väpnad konflikt utomlands. Bland de uttalade kritikerna finns Justitieombudsmannen och Justitiekanslern som båda avstyrker planerna på en kriminalisering av deltagandet i en väpnad konflikt utomlands.

Svårt att utreda

JK Anna Skarhed poängterar att också utredaren har pekat på att det rör sig om handlingar som kan var mycket svåra att utreda och problemen att ställa gärningsmännen till svars snarare hänger ihop med bevissvårigheter än en otillräcklig lag.

”Detta är svårigheter som en utvidgad kriminalisering på området knappast kan komma till rätta med”, skriver JK i sitt remissvar.

Utredningens slutsats var att trots dessa problem så bidrar handlingarna till att en terrororganisation kan begå allvarliga brott och att de därför bör kriminaliseras.

Även från flera domstolar finns tveksamheter mot att fler handlingar ska bli straffbara, med tanke på bevissvårigheterna.

”Det är angeläget att det finns reella möjligheter för rättsvårdande myndigheter att beivra brott. Risken med en kriminalisering med så pass vaga konturer som i förslaget är att antalet lagföringar blir få, vilket i sin tur negativt kan påverka synen på straffregler som sanktionsmedel i stort, skriver Attunda tingsrätt.

Kompletterar ny lag

Det förslag som har lagts fram ska komplettera de regler som trädde i kraft den 1 april i år och som innebär att det blir straffbart för en svensk medborgare att resa från Sverige till ett annat land med syftet att begå terrorbrott eller att ge eller ta emot terroristutbildning.

När utredningen presenterades i somras sade justitieminister Morgan Johansson att det var regeringens avsikt att inleda arbetet med ett lagförslag redan under hösten och lägga fram det i riksdagen så fort som möjligt. Utredarens planer var att de nya reglerna kan träda i kraft den 1 juli nästa år.

LÄS OCKSÅ: Fler kan straffas för stöd till IS

Dokumentation

BESLUTSKEDJAN-REMISSVAR

Vad händer nu?

Regeringen ska arbeta vidare med frågan och kommer därefter att presentera en lagrådsremiss och senare en proposition som riksdagen ska ta ställning till. Enligt planerna ska de nya reglerna träda i kraft sommaren 2017.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00