Press på att göra europeiska utsläpp dyrare

KLIMAT. Handeln med utsläppsrätter har inte fungerat och inom EU pågår ett arbete med att få rätsida på den och för att nå klimatmålen. Men inför EU-parlamentets omröstning i nästa vecka är det osäkert om man kan enas om de förslag som nu ligger på bordet.

– Det är orimligt att det kostar lika mycket pengar att släppa ut ett ton koldioxid som det kostar att köpa en dyrare kaffe latte, säger europaparlamentarikern Jakop Dalunde (MP) till Altinget.

Han och övriga parlamentsledamöter ska nästa vecka rösta om nya regler för handel med utsläppsrätter inom EU. Förhoppningen är att man ska fixa till ett system som hittills inte alls har fungerat. På European Energy Exchange, EEX, som är en av de större börserna för utsläppshandeln kan bolag köpa ett rättigheter till ett ton utsläpp för dryga fem euro, knappa 50 kronor. De flesta menar att priset inte är tillräckligt högt för att trigga gröna investeringar och därmed minska industrins klimatpåverkan.

Priset ska femdubblas

Systemet för EU:s handel med utsläppsrätter, ETS, vilket är det främsta verktyget för att minska utsläppen i Europa, lanserades 2005. Trots en rad förändringar av det första systemet har utbudet av utsläppsrätter varit större än behovet och priset därmed lågt.

Just nu jobbar man för att skärpa systemet ytterligare och EU-parlamentet ska i Strasbourg nästa vecka rösta om förändringsförslag som ska gälla mellan åren 2021-2030.

Enligt förslaget som just nu ligger på bordet ska man minska antalet utsläppsrätter på marknaden med 2,4 procent per år. Därmed går parlamentet något längre än EU-kommissionens ursprungliga förslag på 2,2 procent årlig minskning.

Överskott av utsläppsrätter ska från och med 2018 flyttas till en marknadsreserv och parlamentets miljöutskott har föreslagit att denna reserv ska minskas med en miljard rätter när man går in i nästa fas år 2021. Man vill också att en större andel rätter ska flyttas från den öppna marknaden till reserven.

– Vi förväntar oss att priset för ett ton utsläpp då kommer öka till 20-25 euro, säger Bas Eickhout, nederländsk miljöpartist som har förhandlat om ETS i miljöutskottet.

Förändringarna skulle innebära stora förbättringar av ETS-systemet. Samtidigt menar de gröna att det inte är tillräckligt för att nå de mer ambitiösa klimatmålen som klubbades i Paris 2015. Enligt det avtalet ska EU minska utsläppen med 80-95 procent. För att nå det övre intervallet anser de gröna att man egentligen borde minska antalet utsläppsrätter på marknaden med 2,8 procent per år.

Cement kan fälla förslaget

Det är dock inte helt säkert att EU-parlamentet kommer rösta igenom det förslag som nu ligger på bordet. En avgörande fråga kan bli om cementbolag kommer tilldelas gratis utsläppsrätter eller inte.

I det nuvarande och det framtida systemet kommer vissa energitunga industrier som stål och papper få gratis tilldelning av utsläppsrätter. Cementsektorn vill också ha det men enligt nuvarande förslag kommer de få betala.

– Cementlobbyn ligger på oss konstant. Det är som är problematiskt är att det är en liten del av ekonomin och stora delar av ekonomin vinner på det här förslaget. Även de cementbolag som använder ny teknik tjänar på det. Det kommer vara julafton för dem för de kan konkurrera ut de gamla dinosaurierna, säger Jakop Dalunde som förhandlat om ETS i parlamentets industriutskott.

De gröna menar att cementsektorn kommer skyddas på andra sätt, delvis genom en form av europeiska tullar.
Gunnar Hökmark (M), som också sitter in industriutskottet, tycker att detta är helt fel väg att gå.

– Den typen av åtgärder kommer drabba även cementsektorn för andra länder kommer svara med liknande åtgärder. Det kan bli ett handelskrig. En sak de gröna borde lära sig är att om man slänger en boll mot väggen så studsar den tillbaka, säger han till Altinget.

Hökmark menar att det föreslagna upplägget kan drabba både ekonomin och klimatet.

– Det är skadligt även för klimatfrågan för vi kommer inte kunna kräva av andra delar av världen att leva upp till klimatåtaganden om vi inleder olika typer av handelskrig. Det kommer också minska möjligheten att exportera grön energi. Det är dubbelt oansvarigt, säger Gunnar Hökmark.

Beslut om nya regler kan försenas

Givet det omfattande trycket från cementbolagen på politikerna väntas det komma in ändringsförslag i sista stund innan parlamentet röstar nästa vecka. Därmed är utgången osäker.

– Ifall cement tas bort så faller hela paketet, då kommer vi rösta nej, säger Bas Eickhout.

Finns det inte en majoritet för att godkänna förslaget får man börja om med interna förhandlingar i parlamentet och rösta på nytt vid ett senare tillfälle. Då förhandlingarna hittills har varit komplicerad kan detta ta tid. Det skulle också betyda att det dröjer innan parlamentet kan börja förhandla och nå en kompromiss med EU:s medlemsländer.

För industrin, oavsett sektor, skulle det vara negativt då bolagen skulle få mindre tid att anpassa sig till de framtida nya reglerna.

Forrige artikel Kritiker: Fruktansvärda följder av Libyen-samarbete Kritiker: Fruktansvärda följder av Libyen-samarbete Næste artikel "Vi har inte lovat att flytta ut 10 000 jobb"