Pressat Sverige vill ha hjälp ur EU:s nödfond

MIGRATION. Asyltrycket är nu så högt att Sverige ska begära pengar ur en EU-fond som kan användas vid nödsituationer. Dessutom är budskapet från migrationsminister Morgan Johansson att Sverige inte längre kan garantera bostäder till asylsökande.

<br>Migrationsminister Morgan Johansson (S).<br>

Migrationsminister Morgan Johansson (S).
Foto: Foto: Altinget
Per-Anders Sjögren

Enligt EU-reglerna kan stöd ur fonden ges vid en nödsituation, exempelvis då ett stort inflöde av flyktingar pressar ländernas mottagnings- och asylsystem. Regeringen hoppas nu kunna få medel för att underlätta asylmottagandet.

– Hur mycket vi kan få är svårt att säga och jag tänker inte gå in på några siffror, men det är första gången som vi gör detta och det är en mycket ansträngd situation. Vi tycker att EU måste vara berett att finansieras en del av flyktingmottagningen, säger Morgan Johansson till Altinget.

I den migrationspolitiska uppgörelsen flaggade regeringen och de borgerliga för att begära ekonomiskt stöd från EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond. Regeringen har nu beslutat att ge Migrationsverket i uppdrag att analysera vilka kostnader som finns på grund av flyktingsituationen och ansöka om pengar ur fonden. En sådan ansökan kan till exempel gälla finansiering av boende för asylsökande. Hittills under 2015 har runt 60 miljoner euro i nödhjälp betalats ut ur fonden. Stödet har gått till tio länder där Italien har fått det högsta beloppet­ –drygt 13 miljoner euro.

 

Inget tak över huvudet

Antalet asylsökande till Sverige förväntas ligga på en fortsatt hög nivå de kommande åren. Med detta följer kraftigt ökade kostnader som inte är tillfälliga utan kommer att ligga kvar under 2016 och 2017, enligt regeringens bedömning.

På torsdagen gav också migrationsminister Morgan Johansson beskedet att Sverige nu börjar närma sig gränsen för vad som går att klara av då antalet asylsökande ökar snabbare än tillgången på boende.

– De som kommer till svenska gränsen får vara beredda på att mötas av beskedet att det inte finns boenden. Och de får då själva ta ställning till vad de ska göra. Ett alternativ är att återvända till Tyskland eller Danmark, sade Johansson på en pressträff.

Det handlar inte bara om boende, även väntetiden för att få sin asylansökan prövad är lång – upp till två år och kanske ännu längre, enligt Johansson. Han hoppas att de besked som nu ges får en dämpande effekt på antalet asylsökande. Den svenska regeringen har även varit i kontakt med sina tyska kolleger före torsdagens besked.

Johansson underströk att Sverige är det EU-land som har gjort mest i den rådande flyktingsituationen.

– Men också vi har våra gränser för vad vi klarar av, och där är vi nu, sade han.

Hoppas på omfördelning

Sverige avser också att få vara med i EU:s system för att omfördela flyktingar så att de som finns i Sverige ska tas emot av andra medlemsländer. Johansson hoppas att detta kan ske så snart som möjligt, men medger att det har varit trögt att i andra sammanhang få fler EU-länder att ta emot asylsökande.

– Men vi har ett starkt case. Det finns inget land som har tagit lika stort ansvar som Sverige under en följd av år, säger migrationsministern.

Bakgrunden är att regeringen har beslutat att begära att få omfördela migranter från Sverige till andra medlemsländer i EU – en begäran som ska sändas till kommissionen. Även detta är en följd av uppgörelsen mellan regeringspartierna och den borgerliga alliansen tidigare i höstas.

Stöd från Tusk

Frågan diskuterades vid ett möte mellan Sveriges statsminister Stefan Löfven och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk på onsdagen. Och Löfven sade då att den nuvarande situationen är ohållbar.

–Sverige har inte förmågan att ta emot människor på det sätt som vi vill och som vi brukar göra. Vårt mottagningssystem är överbelastat, sade Stefan Löfven

Tusk sade för sin del att han är redo att stödja det svenska initiativet – även om han underströk att det inte är han som ska fatta beslutet

Det handlar om totalt 54 000 personer som enligt ett tidigare EU-beslut kan bli föremål för omfördelning bland EU-länderna. Den ursprungliga tanken var att den kvoten var förbehållen Ungern, men då landet inte vill delta i systemet kan övriga EU-länder ansöka om att få ta del av den. Samtidigt krävs ett beslut i ministerrådet för att Sverige ska få vara med i systemet. De första  tillfället som frågan kommer att tas upp blir på mötet mellan EU:s migrationsministrar på måndag i nästa vecka.

 

 

Dokumentation

Uppdrag till Migrationsverket att ansöka om medel från asyl-, migrations- och integrationsfonden



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00