Politisk enighet: Rör inte 4-procentsspärren

VALSYSTEM. System finns för att eliminera märkligt röstningsbeteende för partier som ligger runt 4-procentsspärren. Men det är inget som intresserar de etablerade riksdagspartierna.

– Vi ser inga större problem med de nuvarande principerna i valsystemet, svarar KU:s vice ordförande Björn von Sydow (S), i ett enkätsvar till Altinget.

Drygt fyra procent av rösterna i förra valet hamnade på partier som aldrig kom in i riksdagen. Absoluta merparten av dessa röster var på Feministiskt Initiativ som fick 3,1 procent av rösterna.

Trångt kring spärren

Spekulationerna inför valen vad det betyder när ett parti balanserar på 4-procentsspärren är många. Det vanligaste resonemanget är att om ett parti ligger på, eller strax under, 4-procentsspärren så antas många stödrösta på partiet. Anledningen är att om partiet åker ut drabbar det inte bara partiet självt utan även partier som ligger nära värderingsmässigt. Genom historien är det främst Vänsterpartiet och Kristdemokraterna som statsvetare pekat ut som vinnare av att svenskar stödröstat.

I årets val ställs situationen på sin spets. Kristdemokraterna har de senaste två åren legat under spärren, sett som ett genomsnitt av opinionsundersökningar. Både Miljöpartiet och Liberalerna har legat under spärren hos enskilda institut, men som genomsnitt har de legat över spärren.

Samtidigt ligger Feministiskt Initiativ på runt tre procent hos vissa institut, men genomsnittssiffran är lägre.

Stora mandatförändringar 

Sammansättningen i riksdagen skulle kunna svänga kraftigt till följd av små rörelser i valmanskåren. Om KD åker ur samtidigt som FI kommer in innebär det en förskjutning med cirka 15 mandat upp för det röd-grön-rosa blocket och lika mycket ned för det borgerliga blocket. 

På samma sätt skulle det bli en högersväng om MP åker ut.

4-procentsspärren kan leda till att man inte röstar på det parti som man tycker bäst om, utifall man befarar att partiet ändå inte kommer in i riksdagen. Statsvetare har lyft frågan om preferensvalssystem som ett sätt att sätta medborgarna i centrum istället för partiorganisationerna, motverka taktikröstande och ge orepresenterade partier en bättre chans att komma över fyraprocentspärren.

Två alternativ

Ett preferensvalsystem innebär att väljaren har möjlighet att rangordna partierna på valsedeln i preferensordning. Om ens förstahandsval inte kommer in i riskdagen gäller i stället andrahandsvalet.

Det finns även liknande system men där det i stället är personer som man röstar på.

Men som Altingets enkät visar är intresset svalt för att rucka på dagens system.

Behöver Sverige införa ett alternativröstningssystem*, eller göra något annat, för att komma till rätta med de eventuella problem som 4-procentsspärren ger upphov till?

– Kristdemokraterna anser att nuvarande 4-procentspärren är en rimlig avvägning mellan olika intressen, som intresset att alla väljare, så långt möjligt, ska känna sig representerade i parlamentet, och intresset att inte alltför många mindre partier ska finnas i riksdagen, vilket skulle kunna utgöra en svårighet att forma ett regeringsunderlag.

 Tuve Skånberg (KD ), ledamot KU

 

 

 

– Ett sådant system skulle innebära en stor förändring från nuvarande ordning. Jag kan se vissa fördelar med det, som exempelvis att vissa former av taktikröstning kan minska, och att väljarna i större utsträckning röstar på det parti som man i första hand sympatiserar med. Det skulle också ge ökad möjlighet för partier utanför 4-procentsspärren att komma in i riksdagen. I nuläget driver vi dock inte frågan om att förändra valsystemet på ett sådant sätt, men skulle eventuellt kunna tänka oss att utreda frågan vidare.

 Jonas Millard (SD), ledamot KU

 

 

 

– Fyraprocentspärren syftar till att minska partisplittringen i riksdagen och att begränsa antalet mycket små partier. Detta bland annat för att underlätta att vi får stabila och handlingskraftiga regeringar. Personvalselementet uttrycks genom möjligheten att kryssa på en kandidat. Samtidigt är valsystemet nära exakt proportionellt i andra avseenden. Valsystem brukar vara kompromisser i sak och mellan olika partier och olika intressen. Vi ser inga större problem med de nuvarande principerna i valsystemet.

  Björn von Sydow (S), vice ordförande KU

 

 

 

– Förslaget med ett alternativröstningssystem är intressant. Men det finns nackdelar när valsystemet görs mer komplicerat. Vi har nu utöver partivalet även ett system med personval. Dessutom sker tre val samtidigt. Om ett alternativröstningssystem införs kommer det att tillkomma fler nya partier att välja på, sannolikt i alla de tre valen. För väljarna blir partivalet svårare med fler partier och valproceduren mer komplicerad. Jag anser att en 4-procentsspärr behövs i riksdagsvalet och att nackdelarna med ett alternativröstningssystem är större än fördelarna.

 Per-Ingvar Johnsson (C), ledamot KU

 

 

 

– Vänsterpartiet anser att nuvarande valsystem i grunden är bra och att problemet med ”bortkastade” röster på partier som inte når fyra procent enklare löses med en justering av spärren än med ett system med överförbara röster. Dagens system är förhållandevis enkelt och det är lätt att kontrollera resultatet i efterhand. Det är viktigt för legitimiteten och allmänhetens förtroende för systemet. Att införa ett betydligt krångligare och mer svåröverskådligt system ökar riskerna för fel vid rösträkningen. Det kan urholka förtroendet för valsystemet och på sikt urholka demokratin.

 Mia Sydow Mölleby (V), ledamot KU

 

 

 

– Min spontana och lite tråkiga reaktion är att frågan är motiverad och behöver utredas. Liberalerna har lagt några förslag om att införa alternativröstningssystem men jag ser problem med att kombinera alternativröstning med vårt nuvarande system med personval. Om väljaren ska kunna alternativrösta på både person och parti skulle röstningsförfarandet sannolikt bli mycket komplicerat och att bara kunna alternativrösta på parti blir svårförklarligt när det är betydligt fler väljare som personkryssar på en kandidat som inte blir personvald, än som röstar på ett parti som inte får mandat.

 Tina Acketoft (L), ledamot KU 

Forrige artikel Debatt: Debatt: "Visa att hela Sverige ska leva – nu" Næste artikel Bättre läsförmåga: ”Politikerna har bidragit” Bättre läsförmåga: ”Politikerna har bidragit”
  • Rapportera

    Bo Nyström

    Skrämmande

    Skrämmande att våra demokratiska företrädare är så ointresserade av en demokratiutveckling i Sverige och ta itu med de demokratiska brister vi har . Det är såå uppenbart att de vill slå vakt om sin egen makt på bekostnad av de små utanförpartierna. Vem skall man rösta på om man vill stärka demokratin i Sverige?

  • Rapportera

    Patrik Gustafsson

    Singel tranferable Vote

    Lösningen är ju med i artikeln, det är forskat på och används på andra ställen. Det skulle ge en tydligare bild av vad som händer med ens röst. Om man nu inte vill ha det komplicerat kan man ta bort personvalet och att man kan få rösta på olika alternativ i kommunal, landsting, riksdagsval.

    Vill man ge mer kontroll åt väljarna, skulle jag vilja att man skulle få gruppera flera val som delar på rösterna. Tex skulle samma person kunna rösta på (M,L)