Nytt asylförslag minskar ländernas svängrum

MIGRATION. EU-länderna kommer att få mindre utrymme att bestämma över nya asylregler, enligt det förslag som EU-kommissionären Dimitris Avramopoulos presenterat. Sveriges migrationsminister Morgan Johansson är avvaktande till planerna.

EU-kommissionären Dimitris Avramopoulos.<br>
EU-kommissionären Dimitris Avramopoulos.
Per-Anders Sjögren

EU-kommissionen har lagt fram ett paket med nya regler kring asylsökande och flyktingarna, förslag som nu ska processas genom ministerrådet och EU-parlamentet.

Ett förslag gäller proceduren vid mottagningen av asylsökanden och där vill kommissionen skapa ett gemensamt system som garanterar att asylsökande behandlas lika i hela EU – oavsett i vilket land som de lämnar in sin ansökan.

Lika för alla

I dag regleras asylprocessen i ett EU-direktiv med de minimiregler som ska följas. Det ger länderna ett utrymme att formulera reglerna så länge som de lever upp till minimikraven. Men det skapar också stora skillnader inom EU och nu föreslår kommissionen att dagens direktiv ersätts med en förordning som gäller som lag direkt i länderna.

– Det innebär att vi sätter en standard  för asylprocesser i EU och hur asylsökanden ska få skydd, sade den ansvarige EU-kommissionären Dimitris Avramopoulos på en presskonferens i Bryssel.

EU-kommissionens lösningen innebär att reglerna kring asylprocessen blir tvingande. Migrationsminister Morgan Johansson (S) är skeptiskt avvaktande.

– Vi håller på att analysera förslaget. Jag har tidigare sagt att det bör finnas utrymme för nationell flexibilitet, det vill säga att länderna måste ha möjlighet att ha regler som är något mer generösa i en del avseenden. Om detta förslag ger utrymme för det eller inte, det är fortfarande oklart, säger Johansson till Altinget.

Den nationella flexibiliteten som regeringen vill ha är lättare att lösa med ett direktiv än med en förordning, enligt Johansson. Han understryker dock att regeringen ännu inte har gått ner i förslaget i detalj.

Förslaget innebär bland annat att handläggningstiderna ska vara kortare och att ett asylbeslut ska fattas som huvudregel inom sex månader. Den tiden kan dock förlängas med tre månader om det kommer ett stort antal asylsökande. Dessutom införs en tidsfrist för att överklaga ett beslut. När det gäller ensamkommande barn ska dessa tilldelas en förmyndare senast fem dagar efter en ansökan.

Krav på samarbete

Kraven kommer också att öka på asylsökande att samarbete med myndigheterna och lägga fram alla fakta och dokument som krävs för att fastställa personens identitet. I annat fall väntar sanktioner, som ska göra obligatoriska, och ytterst en avslag på ansökan.  Den som söker asyl måste även stanna i landet i väntan på att ansökan behandlas och inte resa till andra medlemsstater och söka asyl där.

På sikt, eller fem år efter det att den nya förordningen har trätt i kraft, vill kommissionen också införa en gemensam EU-lista över säkra länder, vilket innebär att de som kommer från dessa länder inte kommer att få asyl.

Kvotflyktingar

Kommissionen har också presenterat ett förslag om hur EU ska ta emot fler kvotflyktingar, människor som behöver skydd och som väljs ut av FN:s flyktingkommissarie.

Tanken är att EU:s ministerråd varje år beslutar om hur många som kan tas emot i unionen och hur de ska fördelas mellan länderna. För att öka viljan att ta emot flyktingar ska länderna få 10 000 euro för vare person som de tar emot. Pengarna kommer från EU-budgeten.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00